Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
voro dels af II klass, dels af kombinerad II och III klass. Synnerligen
ogynnsamma väderleksförhållanden väntades å ofvannämnda statsbanelinjer,
och för att i möjligaste mån skydda de resande mot snö och kall lufl
utelämnades sidodörrarna, och ingångarna förlädes till två ändplattformer, från
hvilka gafveldörrar ledde, i II klass till en längs vagnsidan gående
korridor, i III klass direkt in i kupeerna. Dessa II klass-vagnar voro således
de första, i hvilka korridorsystemet tillämpades, hvilket system sedermera
fått så stor användning.
Den ursprungliga planen till sammansättning af persontågen från
Stockholm norrut med användning af detta slags vagnar var, att en II klass-vagn
placerades i midten med en kombinerad II och III klass-vagn å ömse sidor,
hvarvid II klass-afdelningen vändes intill II klass-vagnen. Sedan skulle
efter behof enkla III klass-vagnar placeras framför eller bakom och
sålunda komma i förbindelse med III klass-afdelningen i den kombinerade
vagnen. Från II klass-vagnen i tågets midt, hvilken icke var försedd med
klosett, skulle resandena äga tillträde till klosetten i den ena kombinerade
vagnen, som äfven var afsedd för rökare. Den andra kombinerade vagnen
var afsedd för damer, och skulle III klass-afdelningens resande här äfven
äga tillträde till klosetten i II klass-afdelningen.
När sedermera andra vagntvper utfördes, fasthöll man ej längre vid
denna anordning, och Norrlandsvagnarna komino till användning äfven ä
andra linjer.
År 188;» förbereddes anordnandet af bekvämare och snabbare
nattågs-förbindelser med kontinenten öfver Malmö, och medförde detta bland annat
införandet af nya vagnmodeller. Vagnarna af denna nya modell kallades
sedermera i dagligt tal kurirtågsvagnar, emedan de ifrågavarande nattågen,
för öfrigt tämligen omotiveradt, kallades kurirtåg. Vid dessa modeller
återinfördes sidodörrsystemet, men däijämte användes gafveldörrar, genomgång
och ändplattformer. Genomgången var dock icke längre en från kupeerna
afskild korridor utan endast en gång förbi soffornas ena ände.
Plattformerna lämnade ej såsom vid Norrlandstypen tillfälle för resande att af- eller
påstiga, ty de voro omgifna af en fast barriär utan sidogrindar, så att
deras ändamål inskränktes till att underlätta förbindelsen mellan vagnarna
samt lämna de resande tillfälle att hämta frisk luft. Genom införandet af
sidodörrar kunde vagnarna icke göras lika breda som Norrlandsvagnarna
utan gjordes 155 mm smalare för att uppfylla föreskriften, att öppen
vagnsdörr ej får gå utöfver normalsektionen för det fria rummet. Kupeerna
gjordes emellertid rymligare i vagnens längdriktning. Sofforna voro icke afsedda
att kunna användas som liggplats, utan voro afdelade med fasta armstöd.
Afsikten härmed var, att kurirtågen skulle kunna till storleken begränsas,
så alt en ökning af hastigheten blef möjlig med användande af de
befintliga snälltägslokomotiven. Vid sådant förhållande lick icke publiken
påräkna att använda sofforna till liggplats. Den resande, som giorde anspråk
på denna bekvämlighet, var hänvisad att lösa biljett till de I klass
sofvag-nar, som samtidigt inrättades. Vid denna tid, år 1886, infördes nämligen
för första gången sofkupeer med bäddade liggplatser, för hvilka en särskild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
