Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
från lokomotivet. Ångströmningen i värmeledningen regleras genom att mer
eller mindre öppna en s. k. slutkran, hvilken är fastskrufvad vid
ångrörled-ningen å tågets sista vagn.
Med ånga uppvärmas äfven s. k. matvaruvagnar och varm vagnar, hvilka
såsom af namnen framgår äro afsedda för transport af matvaror eller annat
gods, som lätt kan taga skada af köld.
I en del vagnar, såsom speciellt för godståg afsedda samt post-,
resgods-och fångvagnar, förekommer utom uppvärmning medels ånga äfven sådan
genom kamin, som eldas med kol eller koks. Detta senare
uppvärmnings-sätt har emellertid endast användning som reserv och är alltför obekvämt
och otillfredsställande för att kunna uthärda jämförelse med
ånguppvärm-ningssystemet. Egenskapen af fullkomlig frihet från eldfara i förening med
enkel och lätt skötsel har gifvit detta system så vidsträckt användning, och
det torde vara ganska visst, att så länge ånglokomotiv framföra tågen å
statens järnvägar, komma dessa att uppvärmas medels ånga. Skulle
emellertid tågen komma att drifvas med elektriska motorer, torde vara antagligt
att uppvärmningen af personvagnarna lämpligast sker medels elektrisk ström.
Vid de elektriska driftförsöken, som pågå invid Stockholm, pröfvas därför
äfven elektriska uppvärmningsanordningar.
Hvad ventilationen af personvagnarna beträffar, är det hufvudsakligen
under den kallare årstiden en sådan är behöflig. Under sommaren, då
fönstren kunna hållas öppna, åstadkommes genom dessa behöflig luftväxling.
Förr i tiden Iades icke så stor vikt vid personvagnarnas ventilation, och de
enda anordningar för erhållande af sådan i de äldsta personvagnarna
be-stodo af mindre luftspjäll ofvanför vagnsfönstren. Med de
vagnkonstruktioner, som då användes, var denna anordning tillräcklig, enär frisk luft
inströmmade i kupeerna, utom genom mindre täta fönster och dörrar, för
hvarje gång de å vagnarnas långsidor befintliga dörrarna öppnades, och
detta skedde på alla stationer där tåget gjorde uppehåll.
Med införandet af vagntyper, som ej hade sidodörrar till hvarje kupé,
samt af korridorvagnar blefvo kupeerna mera slutna och den direkta
lufttillförseln således mindre. Därjämte gjordes för att undvika obehagligt drag
från fönstren dessa efter hand tätare dels medels tätningslister af plysch,
dels medels Qädrande tryckramar. Bättre anordningar för ventilation måste
nu vidtagas.
I det föregående är nämndt, huru vid ångvärineledning af Lilliehööks
och Storckenfeldts system lufthål anordnats i vagnarnas botten under
värmeelementen. Genom dessa hål inströmmade frisk luft i kupeerna, då
värmelocken voro öppna. Den förskämda luften måste emellertid bortledas. För
detta ändamål uppsattes takventiler, som voro afsedda att under tågets gång
verka sugande och hvilka kunde öppnas och stängas inifrån vagnen. Dessa
luftsugare hade utseende enligt fig. 207. De förut använda luftspjällen öfver
fönstren bibehöllos fortfarande.
Emellertid voro luftsugarna af ganska ringa effekt, och det
hufvudsak-liga luftutbytet måste äfven nu ske genom dörrar och fönster.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
