Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i det att den redan vid 3 atmosfärers tryck börjar kondenseras och afgifva
flytande ämnen, som tillstoppa rörledningarna samtidigt med att gasens
lys-kraft förminskas.
Då i midten af 1890-talet acetylengas började finna användning för
belysning, väcktes många förhoppningar att denna synnerligen lyskraftiga
gas skulle kunna nyttjas äfven för belysning af järnvägsvagnar. Ätt
använda acetylengas på samma sätt som oljegas visade sig emellertid omöjligt, ty
då man komprimerar acetylengasen blir den redan vid 2 atmosfärers tryck
mycket explosiv. Problemet om acetylengasens användning för vagnbelys-
210. Interiör af retortrum.
ning har lösts af firman Julius Pintsch på så sätt, att oljegasen uppblandas
med acetylengas, hvarigenom oljegasens lyskraft betydligt förhöjes. Den
genom blandningen uppkomna gasen, s. k. biandgas, kan utan risk
sammantryckas till samma grad som enbart oljegas. Biandgas enligt Pintschs
sys.tem har sedan år 1900 funnit användning vid statens järnvägar och har
härigenom belysningen i vagnarna blifvit betydligt förbättrad.
De båda gaserna tillverkas i gasverk hvar för sig och blandas därefter
i den bestämda proportionen. Den lämpligaste mängden acetylengas i
förhållande till oljegasen beror på flera omständigheter, såsom gasernas renhet,
brännarnas konstruktion m. m. Vid statens järnvägar har man funnit, att
en biandgas af 85 % olje- och 15 % acetylengas gifver det bästa resultatet.
Hvarje gasverk för framställning af biandgas består af två skilda verk,
ett för olje- och ett för acetylengasens framställning. Vid statens järnvä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
