- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
264

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vagnar, af hvilka några ännu finnas kvar, ehuru med åtskilliga
förändringar, voro på sin tid de största vid statens järnvägar. De hafva en längd
af 7 m, bredden är 2,44 m och hjulafståndet 3,7 6 m. Väggarna äro 230
mm höga och med plåtvinklar förenade med vagnsbottnen. Å långsidorna
äro anbragta 4 par trästolpar, hvilka äro med byglar fastade dels vid
väggarna dels vid de konsoler, som äro fastskrufvade i långbalkarna och
bidraga till att uppbära vagnsbottnen. Långbalkarna äro af järn och
underredet i öfrigt helt och hållet af trä. Vagnarna väga 4,7 ton och lastade
ursprungligen 8,5 ton. Bromsvagnarna hafva bromssätet anbragt på vanligt
sätt utanför gafveln i vagnens ena hörn.

Denna vagntyp undergick liksom andra godsvagnsmodeller efter hand
åtskilliga förändringar. De från år 1874 levererade vagnarna erhöllo kortare
fjädrar, hvarigenom lastförmågan kunde ökas till 10,6 ton. Samma år
infördes genomgående draginrättning och buffertbalkar af järn, och år 1884
böljade underredet utföras helt och hållet af järn i enlighet med fig. 237.
Samtidigt ökades vagnarnas längd till 7,7 m. Ända till år 1886 utfördes
väggarna helt och hållet fasta, men nämnda år ökades väggarnas höjd
genom anbringande af lösa lämmar å långväggarna och medels gångjärn
fallbara lämmar å gaflarna. Genom denna anordning blef det möjligt att
utnyttja vagnarnas lastförmåga vid transport af löst gods såsom stenkol, betor
och dylikt. Sidolämmarna äro fastskrufvade hvar och en vid två af
stolparna samt vid ändarna försedda med ovala hål kantade med plåt för att
lättare kunna handteras. År 1889 afrundades lastförmågan för nyanskaffade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0276.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free