Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af en samlingslins. Fyra par sådana dubbla bladfjädrar äro sammanförda
till ett knippe. Dessa fjädrar motsvara väl sitt ändamål; fjädringen är 24
mm pr ton, alltså mer än dubbelt så stor som å de elliptiska.
Fjädrar af den andra gruppen, d. v. s. de, som äro belägna mellan
lagerboxen och boggiramverket, äro olika för boggier utan och med balans. Å
boggier utan balans finnas både blad- och snäckQädrar, medan å boggier
med balans endast spiralfjädrar användas.
Bladfjädrarna till de första 50 boggierna utfördes 6-bladiga, men
ändrades för de öfriga till 9-bladiga. Fjädringen är likväl densamma för båda
fjäderslagen, nämligen c:a 16 mm pr ton. SnäckQädrarna voro till en
början vanliga dragstångsfjädrar för godsvagnar före 1898, men blefvo efter år
1900 utbytta emot snäckfjädrar af något gröfre dimensioner på grund däraf,
att de ofta gingo sönder.
Spiralfjädrarna till boggier med balans bestå af tre spiraler, en inre af
13 mms, en midtspiral af 19 mms och en yttre af 26 mms rundt fjäderstål.
Dessa spiralfjädrar fjädra 25 å 30 mm pr ton och äro sålunda ganska mjuka.
De första godsvagnsfjädrarna voro 5-bladiga och 940 min (3’ 1") långa,
äfven de af engelsk tillverkning. Toppbladet utfördes af 13 mm tjockt, de
öfriga bladen af 11 mm tjockt och 90 mm bredt degelgjutstål. Dessa fjädrar
blefvo emellertid omkring år 1860 ersatta med 6-bladiga fjädrar af samma
längd och samma fjäderstål som de 5-bladiga. De täckta godsvagnarnas
bärighet bestämdes då till c:a 6,000 kg (140 centner) och de öppna
vagnarnas bärighet till 6,800 kg (160 centner).
År 1864 infördes en ny fjädermodell af 1,220 mms (4’) längd och med
fjäderstål 13 mm tjockt och 90 mm bredt. Vagnarnas bärighet med
7-bla-diga fjädrar blef då bestämd till 8,500 kg (200 centner) och levererades
alla vagnar af litt. Kn, N och P under åren 1864—1873 med dylika fjädrar.
År 1874 infördes den 8-bladiga fjädermodellen, som ända till år 1898
varit gällande och ännu användes för alla godsvagnar med axlar af 1862
och 1890 års modeller. Fjädern har samma längd som de 6-bladiga,
toppbladets tjocklek var till en böijan 13 mm, men har sedermera gjorts 11
mm eller lika tjockt som de andra fjäderbladen. Dessa fjädrar användes
ända till år 1886 endast under öppna godsvagnar och kalkvagnar, och (Ingo
dessa vagnar lasta 10 600 kg (250 centner).
Under 1860- och 1870-talen hade man sålunda för godsvagnar erhållit
tre fjädermodeller med resp. 6, 7 och 8 blad, och olägenheten häraf böljade
alltmer visa sig. För att dels erhålla endast en modell dels uppnå den
bärighet å vagnen, som fullt motsvarade axlarnas bärighet, 8 ton, arbetades
under 1880-talet på att få samtliga 6- och 7-bladiga fjädrar utbytta mot
8-bladiga och vagnens bärighet i samband därmed ökad, så att den tillika med
vagnens vikt inberäknadt axlar och hjul vardt 17,7 ton. Sålunda
bestämdes år 1881, att 1-vagnar med 6-bladiga bärfjädrar skulle erhålla 8-bladiga
fjädrar, och att vagnens bärighet i sammanhang därmed skulle ökas från
8,500 kg till 10,600. De 6-bladiga fjädrarna, som därigenom blefvo
disponibla, skulle användas till täckta vagnar. År 1883 bestämdes, att fjäder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
