- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
298

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1. HANDBROMSANORDNINGAR.

Den bromsanordning, som ända till år 1898 företrädesvis varit använd
för godsvagnar, är den s. k. enkla skrufbromsen, och voro de första af de
från firman Lauenstein & Co i Hamburg levererade bromsvagnarna
försedda med dylik broms. Som namnet angifver sker bromsningen genom att
kringvrida en skruf, bromsskrufven a, hvarigenom tärningen b höjer sig.
Genom dragstängerna c och häfarinen d öfverföres dragkraften till dragstången

e, hvars andra ände är förbunden med en häfarm på bromsaxeln, hvilken
vanligen är placerad under vagnens midt och lagrad i tvenne bärbockar

smidda af plattjärn. Midt framför hjulens löpytor befinna sig tvenne dubbla
häfarmar f, hvilka medels tryckstänger g trycka på bromsblocken. Dessa
senare äro upphängda i underredet genom bromshängjärn.

Fig. 278 visar en af de första formerna af denna bromsanordning, där
bromsblocken äro utförda af trä och insatta i skor af gjutjärn. Som en
egendomlig konstruktion må nämnas, att vinkeln «■ mellan tryckstången ocli
den dubbla häfarinen är trubbig, redan då bromsen ej är tillsatt. Ju mer

bromsblocken slita sig dess trubbigare blir vinkeln och desto större blir
bromskraften vid lika stark åtskrufning af bromsskrufven. Å senare
konstruk-tioner af den enkla skrufbromsen, fig. 279, är nämnda vinkel a något
mindre än rät, hvarför bromskraften blir mera konstant. En annan olikhet
ligger däri, att bromsblocken äro af hårdt tackjärn eller s. k. Gloeckners
stål-gjutgods i stället för trä. Tryckstängerna g äro justerbara för att kunna
ställas olika långa, allteftersom blocken slita sig.

Bromsaren hade i allmänhet sin plats å ett öppet bromssäte; äfven å de
äldre, täckta godsvagnarna var bromskuren öppen på tre sidor öfver brösthöjd.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0310.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free