Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI. LOKOMOTIV- OCH VAGNTJÄNSTEN.
1. LOKOMOTIVTJÅNSTEN.
n inblick i huru lokomotivtjänsten var ordnad under de första
åren, sedan en del af västra och södra stambanorna
öppnats för trafik, lämna de två rapporter till chefen för
statens järnvägsbyggnader, som af den i annat
sammanhang omnämnda konstruktören och besiktningsmannen
af statens järnvägars första rullande materiel, ingenjör
T. Stieler, aflämnades efter af honom företagna
inspek-tionsresor hösten år 1859. A västra stambanan, som vid denna tid var
öppnad mellan Göteborg och Töreboda, funnos 8 lokomotiv i bruk och å
södra stambanan, som trafikerades mellan Malmö och Sösdala, 5. Af
rapporterna framgår, att lokomotiven vid denna tid voro mycket slitna och
dåligt underhållna. Stieler säger nämligen: »Då jag användt all kunskap
och aktivitet jag äger för att bilda ett i allo godt materiel är det smärt-
samt att se det inom så få år vanvårdas. Icke är jag ensam att härvid
göra anmärkningar, de som verkställt lokomotiven och vagnarna reservera
sig för deras reputations skull som fabrikanter mot materielens nuvarande
tillstånd.» Stieler, som varit anställd vid franska järnvägar med ordnade
trafikförhållanden, hade naturligt nog en kritisk blick på de mindre
gynnsamma förhållanden, under hvilka man måste arbeta vid våra äldsta
stats-banedelar. Öfveringenjörerna vid de särskilda stambanebyggnaderna
förklarade emellertid förhållandena i sina svaromål till chefen för
järnvägsbyggnaderna och meddelade, att lokomotiven visserligen voro slitna, men
slitningen vore naturlig med den stränga tjänstgöring lokomotiven voro
underkastade, då de ömsom användes för trafiken och ömsom för
byggnaden i ballastningstjänst. Antalet lokomotiv var därtill för litet.
På västra stambanan var lokomotivens tjänstgöring ordnad så, alt de
gingo två dagar och stodo stilla den tredje. På södra stambanan gingo
lokomotiven tre dagar och stodo stilla tre dagar ömsom.
Denna anordning af tjänstgöringen finner Stieler högst olämplig, »ty detta
lämnar hvarken tillräcklig tjänst af machinerna eller tillräckligt långa
uppehåll för underhållet» och »lokomotiva machiner äro sådana, att de fordra
en veckas eller två uppehåll konsekutivt i månaden för reparation och
rengöring».
Åfven andra anmärkningar gjordes. Så var hastigheten för stor, enär
den ofta uppgick till 4 mil i timmen. Tågen voro vid denna tid blandade
person- och godståg, men gods medfördes endast om söckendagarna.
Enligt tidtabellen från år 1859 var gångtiden mellan Göteborg och Falköping,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
