Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VIII. ÅNGFÅRJEFÖRBINDELSEN MALMÖ—
KÖPENHAMN.
en direkta förbindelsen mellan vårt land och Centraleuropa,
som under den tid, Östersjöprovinserna ånnu tillhörde
riket, varit liflig och efter förhållandena v&l ordnad,1
af-stannade efter förlusten af dem i böijan af det
sistför-flutna seklet nästan helt och hållet. Långliga tider framåt
skulle det sedan dröja, innan någonting af beståndande
värde gjordes för att såtta Sverige i direkt samfärdsel
med det öfriga Europa.
Först efter södra och västra stambanornas öppnande för trafik kom
frågan om Sveriges direkta förbindelse med kontinenten och Danmark åter
på dagordningen. I det sistnämnda landet skydde hvarken staten eller de
enskilda möda och kostnader för att bereda den bekvämaste möjliga
samfärdsel mellan å ena sidan de danska öarna och Europas fastland och å
andra sidan den skandinaviska halfön. Från svensk sida gjordes — om
man undantager den år 1865 inrättade reguljära postförbindelsen mellan
Malmö och Stralsund — föga för att förbättra våra kommunikationer med
utlandet*, och hvad som gjordes inskränkte sig till mer eller mindre
storartade förslag, bland hvilka sårskildt må nämnas ett franskt konsortiums
erbjudande att bygga en tunnel under Öresund samt ett projekt till en
under-vattensbro mellan Hälsingborg och Hälsingör.
Vid 1884 års riksdag väcktes emellertid af grefve E. Sparre motion
om anslag för undersökning i fråga om åstadkommande af förbindelse
medels ångfärja mellan Hälsingborg och Hälsingör eller Malmö och Köpenhamn.
Då genom denna motion hår omhandlade ångfåijeförbindelse första
gången drogs inför statsmakternas pröfning förtjänar densamma ett
närmare skärskådande.
Genom våra i senare tider utförda järnvägsanläggningar vore —
framhöll motionären — transporterna inom landet och jämvfil till exportorterna
1 I de tyska hamnstäderna funnos särskilda »Schonenfahrergelage», d. v. s. föreningar
eller gillen, som uteslutande sysslade med den lönande skeppsfarten pft Skäne, till hvars
kustorter tyska köpmän ej sällan förläde sina upplag och kontor.
* Under ären 1865 och 1866 alternerade svenska post&ngarne Sofia och Oskar och under
&ren 1867—69 Oskar och tyska ångaren Pomerania. År 1870 sålde svenska postverket Oskar
till ett Stralsundsrederi, och tyska postverket ingick kontrakt med Oskars rederi på 10 år att
underhålla postförbindelse Malmö—Stralsund. Ända till år 1884 uppehöll Oskar ensam
förbindelsen. F. o. m. april år 1884 t. o. m. oktober år 1896 alternerade Malmöångaren Sten
Sture och Oskar. Denna trafik har i regeln uppehållits endast under sommarmånaderna.
Ej förrän Sten Sture började blef förbindelsen daglig. Innan dess gjordes i regel höst och
vår 2 resor och under högsommaren 3 resor i veckan i hvardera riktningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
