- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 3. Transportmateriel och verkstäder /
376

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

X. VERKSTÄDER, DERAS MASKINERIER
OCH VERKTYG, ARBETSMETODER,
ARBETSLEDNING M. M.

1. VERKSTÄDERNA.

iir statsbanorna första gången öppnades för trafik, utgjordes
den för sagda trafik afsedda rullande materielen, såsom
förut är visadt, af endast ett fåtal lokomotiv och vagnar.
På grund häraf och då materielen såsom nvanskafTad
antogs ej omedelbart kräfva några omfattande
underhållsarbeten, hade man ej träffat några särskilda anstalter för
tillgodoseende af dylika arbeten, utan dessa utfördes i de
provisoriska skjul, som i och för banornas anläggning uppförts för skötsel
och vård af den för nybyggnadsarbetet inköpta rullande materielen, en
anordning som desto lättare kunde genomföras, som ledningen af de under
byggnad varande och färdiga banorna på den tiden låg i en hand.

Emellertid ökades efter hand med banornas tillväxt äfven lokomotiv- och
vagnparken, och den tidpunkten var snart inne, då de omnämnda
provisoriska förhållandena icke längre kunde anses tillfredsställande, utan
be-hofvet af att på mera betryggande sätt omhänderhafva trafikmaterielens vård
gjorde sig kännbart.

Såsom en följd häraf iinna vi de första permanenta
verkstadsanläggnin-garna vid statsjärnvägarna uppstå i Göteborg och Malmö, men allt från
den tiden tillämpades vid statsbanenätets tillväxt den principen, att
provisoriska anordningar i regel användes såsom förelöpare till de permanenta
distriktsverkstäderna.

De äldsta för trafik öppnade bandelarnas från hvarandra afskilda läge
lade den första grunden till distriktsindelningen, och då hvaije distrikt
ägde att omhänderhafva och underhålla den rullande materiel som var
tilldelad detsamma, så erfordrades vid hvaije distrikt en verkstad, som efter
tillkomsten så småningom utvecklades till hufvudverkstad för respektiva
distrikt, där alla viktigare och större reparationsarbeten utfördes, under det
att, i den mån järnbanenätet utvidgades, mindre verkstäder anlades på
lämpliga platser för att snabbt kunna afhjälpa mindre bristfälligheter å
materielen. Dessa senare kallas revisionsverkstäder. Äfven tillkoinmo under årens
lopp genom inköp af privatbanor en del verkstadsanläggningar, som i regel
äro att betrakta såsom revisionsverkstäder.

Den betydliga tillökningen i statsbanenätet under 1890-talet och däraf
uppkommande svårigheter att med de bestående verkstäderna underhålla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/3/0388.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free