Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
staden och sammanbyggdt med denna ett nytt pann- och maskinhus med en
golfyta af 150 kvm. Ett förrådshus som stod i vägen för denna
tillbyggnad flyttades ett stycke åt söder. Kostnaderna för dessa tillbyggnader
upp-gingo tillsammans till 51,000 kr.
Efter 1901 hafva inga byggnadsarbeten utförts vid Bollnäs utan blott
inre omändringar, hvadan verkstäderna för närvarande visa sanima exteriör
som nämnda år. År 1906 har emellertid påböljats en byggnad med
kontorslokaler för den i Bollnäs stationerade maskiningenjören, som hittills haft
sina expeditionslokaler dels inom lokomotivstallet dels i
lokomotivverkstaden. Nämnda nybyggnad uppföres mellan lokomotivverkstaden och
lokomotivstallet. Interiörer af lokomotiv- och spårväxel verkstäderna visas i fig.
403 och 404. Dispositionen af verkstäderna framgår af lig. 406 och 407.
405. Verkstaden i Bollnäs år 1906.
Båda verkstadskomplexen äro uppförda af tegel med undantag af
smedjan, som utgöres af korsvirke och tegel, samt förrådsbyggnaderna, hvilka äro
af trä. Takstolarna äro i stenhusen af blandad trä- och järnkonstruktion,
under det att de i trähusen äro af enbart trä, men taken äro på samtliga
byggnaderna af samma slag, nämligen enkla brädtak täckta med asfaltpapp.
Ventilationen af de olika verkstäderna sker genom öppnandet afgafvelfönster
i lokomotivverkstaden eller lanterninfönster i vagn- och växelverkstaden.
För att bereda arbetarna tillfälle att tvätta sig vid arbetets slut är
verkstaden försedd med på olika platser uppställda stationära tvättställ.
Arbetarna hafva dessutom till sin disposition en del klädskåp för förvaring
af gångkläder under arbetstiden.
Första vintern verkstäderna voro i gång användes fotogenlampor för
belysningen, men år 1885 infördes elektriskt ljus, till hvilket strömmen
erhölls från en i lokomotivverkstaden uppställd dvnamo, hvilken drefs
medels en rem från taktransmissionen. Alla byggnader, som uppfördes efter
nämnda år, upplystes således från början med elektriska lampor, men då
generatorn i lokomotivverkstaden ej ensam räckte till, insattes ännu en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
