Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Belysningen utgjordes af oljelampor till år 1892, då de utbyttes mot
elektriska, till hvilka strömmen erhölls från en 20 hkrs likströmsdynamo
drifven af verkstadens ångmaskin.
I uppsättningsverkstaden utfördes reparations- och revisionsarbeten å
såväl vagnar som lokomotiv, och till lyftning af de senare inom verkstaden
användes en stationär 20-tons bockkran för handkraft.
Under verkstadens glansdagar, i slutet af år 1895, bestod
arbetsstyrkan af 120 man. Kärntruppen, d. v. s. den första uppsättningen, hvilken
hufvudsakligen utgjordes af skåningar och stockholmare, hade ditskeppats
hösten 1891 tillika med öfrig personal för banans komplettering och
trafikering. Ganska betydande arbeten utfördes förutom de, som kräfdes
för materielens vård. Så förfärdigades vid verkstäderna allt det erforderliga
maskineriet till de viadukter, hvilka statens järnvägar uppförde för malmens
uppläggning vintertid på Svartön samt för dess utskeppning på sommaren,
nämligen srnides- och plåtarbete till malmfickor, trattar, rännor och spel.
Vidare kompletterades den hydrauliska elevator, som af Svensk-norska
järnvägsbolaget uppförts för malmens lastning i fartyg, och försågs med
bland annat ytterligare ett hissbord. Slutligen påbyggdes de äldsta
malmvagnarna, hvilka icke rymde det tontal malm deras bärförmåga, 25 ton,
kunde medgifva.
I betraktande af de primitiva och ofördelaktiga förhållanden, under hvilka
personalen arbetade, må till dess berömmelse sägas, att resultatet blef godt,
hvilket bevisas däraf att det förut omnämnda maskineriet ännu
funktione-rar fullt tillfredsställande.
Sedan anknytningspunkten mellan stambanan genom öfre Norrland och
Gällivarebanan bestämts till
BODEN
förlädes till denna plats det nordligaste distriktets verkstäder. Arbetet med
deras uppförande påböljades år 1897 och fortgick ända till 1903, efter
hvilket år endast smärre kompletteringar hafva utförts.
Verkstadskomplexet utgöres af lokomotiv- och vagnverkstäder, smedja,
järn- och metallgjuteri, plåt- och kopparslagareverkstad samt
ångmaskins-och pannhus.
Lokomotivverkstaden, som påbörjades år 1897, var redan i september
födande år i det skick, att öfverflyttningen af arbetare från Svartöverkstäderna
då kunde taga sin böijan. Lokomotivverkstaden har en golfyta af 1,309
kvm och är försedd med 184 m uppställningsspår, rymmande 6 lokomotiv
af mindre typ, 4 af malmtågstypen (litt. M) och 2 tendrar. Där finnas
12 större och mindre grafvar förutom den i midten tvärsunder alla spåren
gående sänkgrafven för hjulutbyte. Filbänkar äro uppställda utefter dess
båda långsidor. Verkstaden är byggd enligt det longitudinala systemet och
omfattar 4 parallella spår i direkt förbindelse med bangårdens spårsystem
(se planritningen fig. 409 och interiören fig. 410).
Sammanhängande med och i rät vinkel mot denna verkstad, så att fasaden
åt väster är gemensam, uppfördes samtidigt den nuvarande maskinverk-
Statens järnvägar 1856—1906. III. 30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
