Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rådet* räknades dessutom »alla permanenta räler med tillbehör, vändskifvor,
signaler, telegrafer, möbler, reparationsverkstäders inventarier (maskiner och
redskap) samt arbetsredskap för banans underhåll». »Arbetsförrådet»
ansvarade för alla byggnadsafdelningens tillhörigheter, bland hvilka må nämnas
arbetslokomotiv, arbetsräler och ballastvagnar äfvensom arbetsredskap for
banbyggnadens utförande.
Handhafvandet af den direkta kassaförvaltningen var öfverlämnadt till
en å hvarje hufvudstations byrå anställd kassör, en tjänst, som hvad västra
stambanan angår ända till 1861 var förenad med byråingenjörens.
Enligt den för kassörerna utfärdade instruktionen ålåg det dem att fora
dels den kassabok upptagande »alla inkomster, som genom trafikrörelsen,
magasinshyror, postföring eller på annat sätt» inflöto, äfvensom »alla
utgifter för upphandlingar, rörelsens bedrifvande, banans underhåll in. m.», på
grund hvaraf »kassaförslag» skulle upprättas, dels ock kassakontrollböcker
för såväl ingenjör-, trafik-, maskin- och förrådsafdelningarna. » Kassaförslaget\
som utgjorde ett sammandrag af kassaboken, upprättades efter hvaije
månads utgång, men afslutades icke, förrän vederbörande trafikbefal
kontrollerat från stationerna inkomna remisser. Denna kontroll skulle vara verkställd
och kassören delgifven senast den sjätte i månaden näst efter den
kassaförslaget afsåg.
Vederbörande afdelningsföreståndare buro ansvaret för att de till
kassörerna aflämnade räkningarna, som an noterats i de å
afdelningsexpedi-tionerna förda kassakontrollböckerna, voro kontrollräknade och i öfrigt i
fullständigt skick.
I skrifvelse till öfveringenjörerna af 12 mars 1859 påpekar
byggnadschefen nödvändigheten af att alla räkningar likviderades, så att de inkomme
i räkenskapen för den månad, under hvilken de utbetalts.
Allt från trafiken härrörande penningöfverskott användes enligt riksdagens
1856—1858 medgifvande till en böijan i främsta rummet för bestridande af
underhållskostnaderna å sådana bandelar, där dessa kostnader icke
betäcktes af influtna egna gods- och passagerarafgifter. Återstod därefter något,
skulle detta såsom förskott öfverlämnas till fonden för järnvägsbyggnaderna.
Visade det sig, att utgifterna för trafikens uppehållande öfverstego
inkomsterna, så ägde öfveringenjörerna förskottsvis lyfta det bristande beloppet ur
samma fond.
Detta förfaringssätt ändrades genom 1860 års riksdagsbeslut därhän, att
behållningen af trafiken å en bandel visserligen finge såsom förut i främsta
rummet användas till bestridande af underhållet å andra bandelar, där så
behöfdes, men att den behållna inkomsten af hela järnvägsrörelsen, som vid
hvarje års slut uppkommit, skulle ingå till riksgäldskontoret. Dock finge,
för den händelse utgifterna för rörelsen å statens järnvägar under något år
icke betäcktes af inkomsterna, bristen, sedan räkenskaperna undergått nödig
granskning, på vederbörlig rekvisition ersättas af riksgäldskontorets medel.
Första gången leverans af trafiköfverskott skedde var den 7 mars 1861,
då den vid 1860 års slut i riksbanken deponerade kontanta behållningen af
trafiken, 50,000 rdr, öfverlämnades till riksgäldskontoret.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
