Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i densamma i hvad angår lokaltågens förläggning och då därjämte
omfattningen af samma trafik torde blifva bäst belyst genom de i det följande
meddelade statistiska tabellerna, har vid skildringen af tågförbindelsernas
utveckling hänsyn tagits allenast till de för fjärrtrafikens betjänande närmast
af-sedda tågen.
2. DAGTÅGSPERIODEN 1862 — 1872.
På våren år 1862, då af västra stambanan delarna
Stockholm—Björn-lunda och Töreboda—Göteborg voro upplåtna för trafik, påbörjades
underhandlingar mellan öfversten friherre Ericson och generalposlstyrelsen
rörande det sätt, hvarpå de postförande tågen mellan Stockholm och Göteborg
borde anordnas från och med den tidpunkt i början af november samma
år, då västra stambanan i sin helhet ansågs blifva för trafik upplåten.
Sedan öfverenskommelse om tidtabellen träffats anmälde friherre Ericson
i underdånigt memorial den 27 sept. 1862, att det vore hans afsikt att mellan
Stockholm och Göteborg anordna snälltåg, afsedda att föra uteslutande post,
passagerare och ilgods, hvilka tåg borde utgå från Stockholm kl. 7,4 5 f. m.
och från Göteborg kl. 6,o f. m. samt ankomma till banans motsatta
ändpunkter efter icke fullt 14 timmars färd, uppehållen å mellanstationerna
inräknade. I samband med afgifvande af förslag till biljettpris för resa med
nämnda tåg förklarade friherre Ericson, att dessa tåg icke borde — för
att kunna framföras med erforderlig hastighet — belastas med ett större
antal vagnar, än behofvet oundgängligen fordrade, och att, då med de nya
tågen egentligen afsåges skyndsam befordring för affärsmän, industriidkare
och andra, hvilkas angelägenheter erfordrade vidsträcktare resor och som
i allmänhet tillhörde sådana folkklasser, som begagnade första och andra
klassens vagnar, han för sin del ansåge, att äfven i Sverige, i
öfverensstäm-melse med bruket i utlandet, allenast första och andra klassens vagnar
borde åtfölja snälltågen mellan Stockholm och Göteborg äfvensom de bantåg,
hvilka från Örebro och från södra stambanan komme att ställas i
omedelbart samband med samma tåg.
Genom bref af den 30 september 1862 biföll Kungl. Maj:t
framställningarna såväl rörande anordnandet af de s. k. snälltågen som om
biljettaf-gifterna å desamma. Den tidtabell som till följd häraf från den 8
november 1862, då västra stambanan i sin helhet uppläts för allmän trafik,
till-lämpades å nämnda stambana samt den i samband därmed trafikerade
ban-delen Falköping—Mullsjö af södra stambanan finnes reproducerad i
afdel-ningen »Tidtabellernas offentliggörande».
Tidsvinsten vid resa med de nya snälltågen, hvilka voro de första
huf-vudsakligen för fjärrtrafik afsedda tågen å statens järnvägar, ernåddes icke
blott genom den i ofvannämnda skrifvelse omtalade begränsningen af lasten
utan äfven därigenom, att de nya tågen passerade de mindre stationerna
utan att göra uppehåll samt att uppehållen vid de öfriga stationerna
gjordes kortare än de blandade tågens. Den genom snälltågen ernådda fartiden
mellan Stockholm och Göteborg — 14 timmar — torde också kunna efter
dåtida förhållanden betraktas som ganska tillfredsställande, om man betän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
