Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningarna och när sådana inål rörande fel och försummelser förekomme, i
hvilka personer tillhörande olika afdelningar vore inblandade, anställa förhör
samt inom de gränser, som hittills varit utstakade för
afdelningsförestån-dare, fatta beslut.
Men Kungl. Maj:t hade därjämte i nyss åberopade bref föreskrifvit, att
afdelningsföreståndare skulle direkt inför afdelningens chef inom styrelsen
ansvara för den inre ordningen och hushållningen.
Genom nu anförda föreskrifter rörande linjebefalets olika sidor af
befogenhet hade, syntes det, Kungl. Maj:t utstakat den väg styrelsen borde följa,
då på detta befäl skulle öfverflyttas en del af den styrelsen medgifna
disciplinära bestraffningsrätten.
Följde man denna väg, d. v. s. fäste man tillbörligt afseende vid det
högre befäl, Kungl. Maj:t förlänat t. f. intendenten öfver samtliga
afdelningar, jämfördt med det han medgifvit afdelningsföreståndare inom dennes
egen afdelning, och utginge man från den grundsatsen, att med högre befäl
följde en större bestraffningsrätt, så syntes redan däraf böra följa, att
skillnad gjordes mellan denna rätt hos t. f. intendent och den hos
afdelningsföreståndare.
Då vidare styrelsens förslag att i spetsen för linjeförvaltningen ställa en
distriktschef icke kunde genomföras därför, att riksdagen vägrat anslag till
arfvode åt en sådan tjänsteman, men det icke läte sig göra att tredela
befälet öfver det slags tjänstgöring å distrikten, som kräfde de tre
afdelnin-garnas gemensamma och samtidiga uppträdande, och då dessutom
åtskilliga för de olika afdelningarna gemensamma angelägenheter, hvilka eljes
skulle varit distriktschefen anfortrodda, icke kunde lämnas utan vård eller
kontroll, blefve det nödigt att åt någon bland afdelningsföreståndarna
förläna den högre och särskilda myndighet, som enligt ofvan åberopade nådiga
bref skulle tillhöra t. f. intendenten. Den i vissa afseenden sidoordnade
ställning t. f. intendenten sålunda intoge till öfriga afdelningsföreståndare
kunde icke vara fördelaktig för den myndighet, man gifvit åt honom, och
det syntes särskildt af denna anledning böra ifrågasättas, huruvida icke nu,
då linjebefalets bestraffningsrätt skulle ökas, denna borde fördelas på ett
sätt som tydligare än tillförne tillkännagåfve, att t. f. intendenten i
disciplinärt afseende vore en högre myndighet än afdelningsföreståndaren.
Den parallellism, som rådde mellan linjeförvaltningens olika afdelningar
i allt, som anginge den inre ordningen, d. v. s. den ordning eller
verksamhet, som afsåge att sätta hvarje afdelning för sig i stånd till uppfyllande
af sina skyldigheter, då den skulle uppträda i gemensam tjänstgöring med
de andra afdelningarna i och för bantågens punktliga och säkra
framförande, denna parallellism hade äfven gjort sig gällande i
tjänstgörings-reglementets nuvarande föreskrifter rörande t. f. intendents och
afdelnings-föreståndares relativa befogenhet i bestraflningsväg, men att så hade skett
och att detta förhållande hittills icke framkallat några svårare förvecklingar,
hade haft sin grund i det centraliserade befäl, som styrelsen förbehållit sig.
Men då detta centraliserade befäl nu skulle till en del öfverflyttas på
linje-befalet, så syntes det, som man vid denna öfverflyttning borde i första rum-
Statens järnvågar 1856—1906. IV. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
