Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
met tänka på det befäl, som vore anförtrodt t. f. intendenten, eftersom det
just vore han, som skulle söija för att den enhet och sammanhållning
fortfarande vunnes, som förut var att till en del söka i det mera centraliserade
befälet inom styrelsen. Ju mera man lossade på förvaltningens
centralisering, desto mera syntes det, att man borde stärka den sammanhållande
myndigheten å distrikten. All centralisering hade naturligtvis sina
olägenheter likasom sina fördelar, men då man ville undvika de förra, borde man
utan tvifvel tillse, att man ej på samma gång ginge miste om de senare.
I öfrigt vore det högst anmärkningsvärdt, om styrelsen, efter att hos
Kungl. Maj:t hafva sökt och erhållit bemyndigande att till en del öfverflvtta
sitt centraliserade befäl på linjebefalet, skulle verkställa denna öfverflyttning
på sådant sätt att styrelsen försvagade den sammanhållande myndigheten
inom sist nämnda befal.
År för år växte göromålen inom såväl styrelsen som linjeförvaltningen,
och år för år blefve det svårare för styrelsen att så i detalj som hittills
följa de löpande göromålen inom nyssnämnda förvaltning. Det kunde
således icke undvikas och borde icke heller fördöljas, att styrelsens
omedelbara öfverbefäl efter hand försvagades. Men i samma mån växte ansvaret
hos linjebefälet, i synnerhet hos den myndighet, som hade styrelsens
uppdrag att öfvervaka ordning och disciplin i allt, som rörde
sammanhållningen af de olika afdelningarnas verksamhet, och detta sist antydda ansvar
växte särskildt af den anledning, att hvarje afdelningsföreståndare för sig
småningom intoge en i förhållande till ökad verksamhet och större
oberoende af styrelsens omedelbara befal starkare maktställning. Det torde väl
icke kunna bestridas, att tredelningen af befälet öfver linjeförvaltningen,
nödvändig i allt som anginge afdelningarnas inre ordning och hushållning,
likväl icke lämpade sig för sådan tjänstgöring som innefattade gemensam
verksamhet af de olika afdelningarna, och det torde väl icke heller kunna
bestridas, att olägenheterna af konflikter mellan afdelningsföreståndare växte
i samma mån styrelsens omedelbara befäl försvagades.
Decentraliseringen vore, såsom antydts, ständigt fortgående, ehuru
densamma tidtals betecknades af mera genomgripande förändringar på en gång,
såsom nu vore fallet. Äfvenledes hade antydts, hurusom det härvid
förnämligast vore den sammanhållande myndigheten å distrikten, hvarå
uppmärksamheten borde fästas med hänsyn till öfverflvttandet af det inom
styrelsen centraliserade öfverbefalet. Den tid vore måhända icke aflägsen, då
behofvet af sammanhållande kraft å distrikten icke kunde tillfredsställas
med mindre än genom en öfver afdelningsföreståndarna fristående
disciplinär myndighet, denna finge nu för öfrigt kallas intendent, distriktschef eller
inspektör; och i alla händelser vore frågan om en dylik myndighet, såsom
det syntes, endast en tidsfråga. Men om detta vore målet, då vore det
också utan tvifvel nödigt att under den fortgående decentraliseringen
småningom och företrädesvis öka befogenheten hos den myndighet, som
slutligen skulle utveckla sig till en fristående representant af styrelsens
disciplinära makt. Denna myndighet vore för närvarande t. f. intendenten, och
detta vore en af anledningarna hvarför vid öfverflvttandet på linjebefalet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
