Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den af motsvarande egenskaper och kunskapsgrader. Skälen härtill vore
flera. Vid järnvägarna i allmänhet funne personer af de mest olika villkor
och bildningsgrader användning, men större delen af göromålen vore
därjämte mera än vid de flesta andra förvaltningar sönderdelade i detaljer, hvilka
hvar och en fordrade sin person, som punktligt och ordentligt måste på
utsatt tid fullborda ett gifvet arbete. Det . skulle äfven möta icke ringa
svårigheter att med särskild benämning beteckna samt efter dess beskaffenhet
och anspråk på kunskaper eller arbetets ansträngning på förhand gradera
hvaije dithörande befattning, så att för densamma en i förhållande till andra
motsvarande tjänster noga afpassad lön på stat kunde bestämmas, hvaremot
medels klassystemet en möjlighet bereddes att genom flyttning till högre
klass i någon mån göra rättvisa åt den större skickligheten, den högre
kunskapen, det ihärdigare eller mera ansträngande arbetet samt den längre
tjänstetiden, på samma gång som lägre arfvode kunde gifvas åt dem, som
först inträdde i bokhållaregraden, då dessa genom arbete och flit kunde
framdeles ernå en högre aflöning. Icke heller syntes den omständigheten
böra lämnas utan afseende att befordringen for tjänstemän inom
ifrågavarande klasser högst sällan ifrågakomme på annat sätt än genom aflöningens
höjande. Genom nådigt tillstånd att för dessa tjänstemän bibehålla
systemet af löneklasser, inom hvilka styrelsen ägde frihet att anslå arfvoden, men,
om sådant ansåges lämpligare, utan tillägg af dittills brukliga
inkvarterings-ersättningar för dem, som hade sin tjänstgöring inom den åt styrelsen
upplåtna lokal, lämnades äfven styrelsen en behöflig frihet att i mån af behof,
framkalladt genom nya, åt trafiken öfverlämnade bansträckningar och ökad
rörelse, antaga erforderligt antal biträden samt äfven att utan särskilda
tillfälliga arfvoden använda den yngre personalen, hvarhelst en ökad
arbetskraft påkallades, utan afseende på någons å stat innehafvande bestämda
befattning, hvilka båda omständigheter styrelsen ansåge vara af vikt,
åtminstone intill dess att ytterligare erfarenhet vunnits om de verkliga
be-hofven af arbetskraft inom denna administrationsgren.
I enlighet med sin sålunda uttalade uppfattning upptog styrelsen i sitt
förslag till interimsstat för de under styrelsen lydande tjänstemännen fasta
arfvoden allenast för 1 registrator och aktuarie, 2 notarier, 1 kamrerare,
1 revisor, 1 kassör samt 2 vaktmästare, öfriga vid den s. k. byråafdelningen
anställda tjänstemän (skrifvare och bokhållare) skulle, likasom samtliga till
den s. k. egentliga trafikafdelningen inom styrelsen, till intendenternas
särskilda byråer och till trafikdistrikten hörande tjänstemän, aflönas efter
löne-klassystemet. Aflöningsklassernas antal föreslogs till 15, den högsta med
årligt arfvode af 4,800 rdr och den lägsta med dylikt af 600 rdr.
Genom nådigt bref den 6 februari 1863 bifölls i allt väsentligt
styrelsens förslag och bestämdes därvid, att nedannämnda hos styrelsen
anställda tjänstemän och betjänte skulle uppbära följande årliga arfvoden,
nämligen
1 registrator och aktuarie
3,000 rdr
2.500 »
3.500 *
2 notarier, hvardera
1 kamrerare .............
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
