Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att samtliga stationsmästare skulle, därest icke för något särskildt fall
annorlunda bestämdes af styrelsen, hänföras till betjäningspersonalen.
Slutligen synas, enligt hvad framgår af nåd. brefven den 20 mars 1858
och 11 mars 1859, konduktörer, af hvilka vid denna tid dock endast ett
ringa fåtal — under 1856 1 konduktör, under 1857 1 konduktör, under 1858
3 öfverkonduktörer och 1 konduktör och under 1859 2 öfverkonduktörer och
2 konduktörer — fanns anställdt, på visst sätt hafva räknats med bland
tjänstemännen. I memorialet den 25 mars 1861 betecknas de dock
uttryckligen som betjänte.
Hvad som hittills meddelats i fråga om personalens ordinarie arfvoden
har berört tiden före ingången af år 1863, då kungl. styrelsen för statens
järnvägstrafik trädde i verksamhet.
Genom det nåd. bref af den 30 dec. 1862, hvarigenom styrelsen
organiserades, bestämdes årslönen för generaldirektören till 8,000 rdr samt för
hvardera intendenten och för byråchefen till 5,000 rdr, hvarjämte styrelsen
anbefalldes bland annat att dels ofördröjligen inkomma med förslag till
in-terimsstat för styrelsens tjänstemän, dels efter någon längre tids erfarenhet
inkomma med förslag till definitiva aflöningsstater, hvilka sedermera skulle
till rikets ständers pröfning öfverlämnas.
Såsom förut i den administrativa historiken är meddeladt, afgaf styrelsen
sitt förslag till interimsstat den 10 januari 1863. I denna förslagsskrifvelse
upptog styrelsen de befattningar, för hvilka redogörelse lämnats i berörda
historik, hvarjämte styrelsen markerar sin principiella ståndpunkt med
hänsyn till den aflöningsform, styrelsen ansåg böra tillämpas i fråga om den
öfvervägande delen af järnvägspersonalen.
I afseende å aflöningar till tjänstemännen vid den tillförne under chefen
för statens järnvägsbyggnader lydande s. k. järnvägsbyrån hade —
framhåller styrelsen sålunda i sin skrifvelse — en olikhet ägt rum emellan den
äldre, byråafdelningen eller kansli- och kameralverken, och den yngre i
direkt sammanhang med den dagliga rörelsen å järnvägssträckorna stående
afdelningen, som handhade bland annat trafik- och milkontrollärenden,
statistiska ärenden m. m.
Tjänstemännen vid byråafdelningen hade haft sina arfvoden bestämda
ungefärligen efter de grunder, som varit följda vid statens
järnvägsbyggnader, för hvilka de ursprungligen inrättats, men däremot den andra
afdelnin-gens tjänstemän enligt de i nådiga brefvet den 11 mars 1859 fastställda
aflöningsklasser för tjänstemännen vid de färdiga banorna med däruti
sedermera tillkomna förändringar.
För sin del ansåge nu styrelsen önskvärdt och ledande till hushållning
att, om icke det friare löneklassystemet finge bibehållas för dem af styrelsens
afdelningar, kansliet och bokslutskontoret, som närmast kunde jämföras med
motsvarande funktioner inom andra statens förvaltande verk, detta system
dock finge fortfarande tillämpas för den öfriga med linjeförvaltningen direkt
sammanhängande afdelningen äfvensom för hela den till såväl dithörande
kontor som bokslutskontoret behöfliga personalen af bokhållare samt för
telegraftjänstemän och ständiga renskrifvare och för andra behöfliga biträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
