Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid ansåg 1867 års riksdag sig böra göra en framställning till
Kungl. Maj:t i syfte att få de trafikerade järnvägarnas förvaltning definitivt
ordnad och i samband därmed grunderna för järnvägspersonalens aflöning
af statsmakterna fastställda.
I skrifvelse den 30 april nämnda år anförde sålunda riksdagen bland
annat, att riksdagen väl funne, att någon aflöningsstat för styrelsen öfver
statens järnvägstrafik och dess tjänstemän icke kunde för någon längre
framtid uppgöras och fastställas, men däremot hölle före, att en kostnadsstat,
äfven om den ej komine att svara mot de förhållanden, som vid
tillämpningen däraf kunde finnas för handen, borde upprättas och af riksdagen
fastställas med iakttagande af alla de förbehåll, som vore nödiga med
af-seende å arten och omfånget af de förändringar, som möjligen skulle inträda
utan att kunna vara förutsedda. Hvad särskildt anginge den del af staten,
som skulle reglera aflöningen, så förutsatte en slik reglering i främsta
rummet bestämmelser rörande de villkor, hvarunder tjänstemän anställdes och
åtnjöte de löneförmåner, som i staten fastställdes; och dessa villkor vore af
den vikt både för staten och tjänstemännen, att de borde skyndsamt
definitivt bestämmas, hvadan önskligt vore ej mindre att, så fort möjligen ske
kunde, all tvekan undanröjdes, huruvida tjänstemännens ställning i nämnda
hänseende vore olika, i den mån aflöningen vore af Kungl. Maj:t eller af
styrelsen bestämd eller om densamma utginge efter styrelsens bestämmelser
eller på grund af aflöningsstater, dem riksdagen pröfvat och godkänt, än
ock att den tillförne af rikets ständer uttalade åsikt, att järnvägarna vore
ett industriellt företag, vunne tillämpning genom en därmed
öfverensstäm-mande anordning af villkoren för anställning vid detta företag. För den
pröfning, som sålunda företrädesvis vore af nöden, behöfde icke detaljerna af
styrelsens eller förvaltningens organisation vara för framtiden eller
ovillkorligen bestämda. Aflöningsstaten borde i alla händelser pröfvas af Kungl.
Maj:t, och den kunde likaledes pröfvas och fastställas af riksdagen, om än
icke för längre tid än ett år i sänder, samt under alla de förbehåll, som
betingade fullt afseende å möjligen inträffande förändringar.
Med anledning af denna riksdagens framställning anbefallde Kungl. Maj:t
styrelsen för statens järnvägstrafik att afgifva förslag i ämnet, till åtlvdnad
hvaraf styrelsen den 23 december 1867 öfverlämnade förslag till bland
annat aflöningsreglemente för ämbets- och tjänstemän samt betjäning vid
statens järnvägstrafik.
I denna skrifvelse påpekade styrelsen till en böljan de svårigheter, som
i allmänhet vore förenade med uppgörandet af en sådan kostnads- och
ut-giftsstat som riksdagen begärt. Beträffande själfva formen för aflöningen
anförde styrelsen vidare, hurusom den dittills vid statens järnvägstrafik för en
del tjänster begagnade aflöningsformen, nämligen efter vissa löneklasser, vore
tillämpad vid alla järnvägsförvaltningar af någon bet}’denhet och det för
hela den vid järnvägen anställda personal med undantag allenast såsom
t. ex. i Belgien för generaldirektören och generalinspektören. Skälen för
löneklassystemets användande vid järnvägsförvaltningen vore tvenne, det ena
att för de flesta järnvägstjänstemän tillfälle till befordran utöfver en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
