- Project Runeberg -  Statens järnvägar 1856-1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning / Del 4. Förvaltning och personal /
516

(1906) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förenklingar och besparingar i järnvägsförvaltningen kunde vidtagas
såväl i afseende å själfva organisationen som ock genom det sätt, hvarpå
administrationens verksamhet i väsentligare detaljer borde ordnas. Härvid
borde de sakkunniga dock vara oförhindrade att föreslå vederbörliga
förstärkningar i arbetskrafterna, där sådant på ett eller annat håll kunde finnas
af verkligt behof påkalladt.

Sitt uppdrag i denna del fullgjorde kommittén, som afgaf sitt betänkande
den 24 oktober 1895, genom att föreslå användande af billigare arbetskrafter
å en del af styrelsens kontor, minskning i antalet banbevakningspersonal i
allmänhet samt i antalet stationspersonal vid hufvudlinjerna söder om
Östersund m. m.

I vissa afseenden föreslog kommittén ock minskning i de aflöningsbelopp,
styrelsen upptagit i sin skrifvelse den 26 november 1892.

En genomgripande förändring i afseende å grunderna för den ordinarie
aflöningen vidtog kommittén däri att kommittén föreslog, att icke mindre än
208 mot förut allenast 13 befattningar skulle aflönas med fasta arfvoden.

Kommittén anförde i afseende härå följande:

En granskning af de skäl, som tid efter annan anförts för löneklassystemets
bibehållande, lärer gifva vid handen, att dessa skäl numera icke kunna tillmätas
fullt samma giltighet som förr. Genom det allmänna införande i vår
statsförvaltning af principen om ålderstillägg, som under de senare årtiondena ägt
rum, torde vara tillfredsställande sörjdt för en småningom skeende förbättring af
de i samma grad kvarstående tjänstemännens löneförmåner, så att något friare
aflöningssystem af denna anledning icke längre torde vara för
järnvågsförvaltnin-gen erforderligt. Erfarenheten vid järnvägsdriften lärer vidare hafva gjort det
möjligt att säkrare kunna bedöma de olika befattningarnas betydelse samt att pä
grund däraf fördela mera likartade befattningar efter deras vikt i olika grupper
med olika löneförmåner — något hvarom järnvägsstyrelsens föreliggande förslag
till nytt aflöningsreglemente i flera fall bär vittnesbörd. Hvad angår den större
möjlighet att förflytta personalen, som genom löneklassystemet skulle beredas, sa
hafva genom särskilda bestämmelser i senare löneregleringar undanröjts de
svårigheter, som i detta hänsende förut mött inom vissa af statsförvaltningens grenar.
Och hvad främmande järnvägars föredöme beträffar, så har man i utlandet och
särskildt i våra grannländer betydligt inskränkt systemets tillämpning. Af de
anförda skälen kan i själfva verket full giltighet numera endast tillmätas det,
hvil-ket framhåller angelägenheten för järnvägsförvaltningen af att lättare kunna i mån
af rörelsens växande behof få antalet befattningar i vissa grader ökadt än som
för öfriga förvaltningar, där samtliga befattningar af riksdagen till antalet fastslås,
är möjligt; hvarjämte icke heller lärer kunna förnekas, att det i en del fall kan
för järnvägsförvaltningen med dess egenartade förhållanden vara ändamålsenligt,
att Kungl. Maj:t äger friare händer i fråga om tilldelandet af begynnelselöner och
löneförhöjningar, ån som med ett system af uteslutande fixa arfvoden jämte efter
bestämda år inträdande ålderstillägg är möjligt.

Det är med hänsyn till dessa senare båda omständigheter, som kommittén
ansett sig böra föreslå bibehållandet af arfvoden efter klass för alla sådana slag
af befattningar, i afseende å hvilka antalet befattningshafvare synts kunna blifva
föremål för jämförelsevis tätare växlingar år från år. Genom införande i
instruktionen (§ 20) af ett stadgande, som förutsätter, att uppflyttning i klass i allmänhet
skall äga rum efter vissa af styrelsen i plenum fastställda grunder, har kommittén
emellertid gifvit de ifrågavarande arfvodena en i viss mån annan karaktär än de
förut, om ej faktiskt så dock reglementsenligt, haft; och är det med afseende härå,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:49:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sj50/4/0546.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free