Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att stationsinspektor, underinspektör, första stationsskrifvare och sta tion
fisk rifva re skulle vara iklädda släpuniform, då de tjänstgöra i yttertjänst å
station äfvensom då vederbörande distriktschef eljest så föreskrifver,
att enstaka uniformspersedlar icke finge bäras tillsammans med civila
kläder, utan att, då uniform begagnades, denna skulle vara fullständig,
dock att tillsvidare civil päls eller regnrock kunde brukas till uniform.
PREMIER OCH MILPENNINGAR.
Redan innan styrelsen för statens järnvägstrafik trädde i verksamhet,
var frågan om särskild ersättning till lokomotivpersonalen för sparsamhet
med bränsle och smöijningsämnen å tågen föremål för öfverste Ericsons
uppmärksamhet. I skrifvelse den 15 november 1861 infordrade han
sålunda förslag till reglering af en dylik ersättning från en af de honom
underlydande maskiningenjörerna. Som skäl härför framhöll han i sin
skrifvelse, att erfarenhet syntes honom böra redan hafva vunnits angående
förbrukning af dylika artiklar å trafiktågen, och att därför tiden vore inne
att såväl till hushållning för staten som till ett af skicklighet och
hushålls-aktighet mera beroende aflöningssätt för lokomotivförare och eldare bestämma
denna förbrukning till visst mått för hvarje tågmil samt som premium till
nämnda personer utgifva en viss del af det penningvärde, som kunde
besparas.
Frågan om premier för besparing af bränsle och smörjningsämnen å
lokomotiv och vagnar blef emellertid reglerad först genom ett af styrelsen
den 16 januari 1865 utfärdadt reglemente, hvilket begynte tillämpas den
1 april samma år.
Detta reglemente, som utfärdades utan att någon framställning i ämnet
gjorts till Kungl. Maj:t — styrelsen höll nämligen före, att utfärdandet däraf
låge inom styrelsens allmänna befogenhet att tillse det nödig sparsamhet
skulle iakttagas vid driften å statens järnvägar — omfattade flera olika
af-delningar, nämligen dels angående normalsatser för förbrukning af bränsle
och smörjningsämnen å lokomotiv och smöijningsämnen å
passagerare-och godsvagnar samt angående premier för besparing af koks, stenkol, olja
och talg, dels med bestämmelser angående utlämning af bränsle och
smörjningsämnen samt premiernas uträkning, dels slutligen med
ansvarsbestämmelser för öfverförbrukning m. m.
Den största tillåtna förbrukningen af koks eller stenkol bestämdes vid
tågljänst efter tillryggalagda lokomotivmil och vagnmil enligt följande schema:
a) för en lokomotivmil, ehvad lokomotivet gått ensamt eller med tåg,
uppeldningen inberäknad \
under april t. o. m. september månader:
801$ koks eller 115 ® stenkol;
* oktober t. o. m. mars månader:
90® koks eller 130*8 stenkol;
b) för en vagnmil, utan afseende på vagnens beskaffenhet eller belastning,
1 Till uppeldningen bestodos sfirskildt 3 kubikfot barrved.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
