Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1.... 0,90 öre 11. . • 0,80 öre 21... 0,70 öre 31 0,60 öre
%. • ■ 0,89 T 12 - • • 0,79 * 22... • • 0,69 y> 32 0,59
3... • • 0,8 S 13... • • 0,78 » 23- • • 0,68 > 33 0,58
4. . • • 0,87 » 14... 0,77 > 24-. 0,67 y> 34 0,57 *
5... • • 0,86 » 15-••• 0,76 » 25- • 0,6 6 >> 35 0,56 *
6 ... 0,85 * 16... • 0,7 5 > 26... 0,6 5 > 36 0,55 »
7.... 0,8 4 17. • 0,74 » 27... • • 0,64 37 0,54 »
8. ■ 0,83 > 18... .. 0,7 3 > 28... .. 0,63 4> 38 0,53 >
9 ... • 0,8 2 19. ■ 0,7» 29 .. • • 0,62 > 39 0,62 *
10... • 0,81 20.. • 0,71 > 30.. • 0,61 40 0,61
därutöfver 0,6 o 3>
allt pr 10 vagnkilometer och i tågtjänst.
Samtidigt föreskrefs, att eldare skulle utbekomma två tredjedelar af
ifrågavarande belopp.
Genom denna förändring åsyftades dels att ersättningen genom milpenningar
skulle ställas i ett rättvisare förhållande till det arbete och den påpasslighet
som kräfdes af lokomotivpersonalen för de olika slagen af tåg än hvad som
varit fallet före 1888 års bestämmelser, vid hvilka hänsyn endast tagits till
tågens benämning af snälltåg, godståg o. s. v., dels ock att
lokomotivpersonalen skulle uppmuntras att flitigt tjänstgöra och särskildt ej sky den ökade
ansträngning, som ökad tågvikt medförde.
I det betänkande, som 1893 års löneregleringskommitté den 24 oktober
1895 afgaf, uttalade kommittén sig för en revision af hithörande
bestämmelser i syfte att milpenningarna till maskinafdelningens tågbetjänte skulle
inskränkas, så att de icke för någon komme att uppgå till högre belopp än
exempelvis 500 kronor årligen, äfvensom att de rättvisare fördelades med
afseende å olika slag af tåg. Äfven 1897 års riksdag uttalade sig för en
revision af dittills gällande grunder för milpenningar, och ansåg riksdagen
därvid att grunderna borde bestämmas så, att milpenningarnas medelbelopp
för år 1892 — för lokomotivförare 609 kronor, för eldare 421 kronor och för
vagnsmörjare 307 kronor — komme att för omnämnda resp. betjänte utgöra
de högsta belopp, hvartill deras inkomst af ifrågavarande slag kunde
uppgå.
1 styrelsens utlåtande den 30 januari 1896 öfver kommitténs betänkande
förklarade styrelsen sig icke hafva något väsentligt att erinra emot
kommitténs förslag, hvilket bland annat innebar föreskrift därom, att grunderna
för utdelandet af premier och milpenningar skulle fastställas af Kungl. Maj:t.
I sitt den 20 december 1897 afgifna förslag till nya milpenningsgrunder
framhöll styrelsen, att hvarje nedsättning af personalens flitpenningar borde
ske med största varsamhet och att sålunda de egentliga flitpenningarna —
lokomotivmilpenningarna — såvidt möjligt borde lämnas oförändrade och
att den af riksdagen påyrkade reduktionen af milpenningarna borde
åstadkommas genom en nedsättning af vagnmilpenningarna. Den i aritmetisk
proportion fallande skala, efter hvilken vagnmilpenningarna dittills utgått,
borde därför utbytas mot en annan, som åsyftade en jämnare fördelning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
