Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som enligt Kungl. Maj:ts för hvaije år meddelade bestämmelser utgå för
upprätthållande af dels vicevärdskap i s. k. betjäningshus, dels extra
kassörs-befattningar vid maskinafdelningen, icke ansetts vara af det allmänna
intresse, att sådan redogörelse bör här lämnas.
Den viktigaste af de nu omhandlade löneförmånerna är dyrtids- och
dyr-ortstillågget. Hvad det allmänna dyrlidstillägget angår torde här endast
behöfva erinras därom, att detsamma från och med år 1901 tillkommit
be-fattningshafvare vid statens järnvägar efter samma grunder som öfriga
statstjänare.
Jämte detta allmänna dyrtidstillägg har en tillfällig löneförbättring på grund
af dyra tider beviljats den lägst aflönade betjäningspersonalen vid statsbanorna.
I anledning af framställning från järnvägsstyrelsen medgaf nämligen Kungl.
Maj:t genom bref den 22 juni 1904, att betjänte, som innehade de två lägsta
löneklasserna, 540 och 480 kr, samt i vissa fall äfven de, som innehade
löneklassen 600 kr, skulle för år 1904 uppflyttas i närmast högre löneklass.
Denna förbättring var af den beskaffenhet, att Kungl. Maj:t ansåg sig kunna utan
riksdagens hörande bevilja densamma. Vid 1905 och 1906 års riksdagar har
emellertid frågan om tillfällig löneförbättring förevarit och därvid har för hvart
och ett af nämnda år ett tillägg af 60 kronor beviljats de inom järnvägsstyrelsen
anställda kontorsbiträden samt betjänte vid distrikten och ångfärjan, som
åtnjuta en aflöning af 960 kronor eller därunder. Härifrån har dock
un-dantagits den personal, som på grund af nyssnämnda nådiga bref den 22
juni 1904 uppflyttats i högre löneklass utan att enligt gällande
löneförhöj-ningsgrunder hafva varit från och med år 1905 resp. 1906 berättigad till
dylik uppflyttning. Riksdagens beslut innebar ock, att den tillfälliga
löneförbättringen icke skulle utgöra hinder för uppbärande af dyrtidstillägg eller
särskildt tilläggsarfvode eller annan aflöningsförbättring.
Hvad beträffar dyrortstillägg, så har denna aflöningsform betingats däraf
att en hel del befattningshafvare måst placeras å »dyra orter». Redan den
omständigheten att, enligt hvad framgår af artikeln grunder för uppflyttning
i löneklasser, vissa betjäningsgrupper begynna med en högre löneklass —
hvarmed ock följer ett tidigare avancemang till ännu högre löneklasser — än
andra, beroende på förläggningsorten, är att anse som en tillämpning af
principen om dyrortstillägg, åtminstone i hvad denna bestämmelse afser betjänte
i Norrland. Under åberopande af svårigheten alt vid tjänstgöringen inom
de i Norrland förekommande ödsliga trakterna få bibehålla dugligt folk,
framlade ock järnvägsstyrelsen i sin löneregleringsskrifvelse den 26 november
1892 förslag därom, att banvakt eller stationskarl, som med godt vitsord
tjänstgjort i ordinarie anställning i femton år i Norrland, skulle kunna, om
han tjänstgjorde å dyr ort, utöfver det för befattningen fastställda högsta
arfvodesbeloppet erhålla ett tilläggsarfvode af 60 kronor för år, hvilket
arf-vode dock skulle vid förflyttning till mindre dyr ort indragas. Genom denna
hemställan afsåg styrelsen att medels en formlig reglementsföreskrift få
fastslaget ett beslut, som fattats af samma års riksdag och i sak innebar
detsamma som den föreslagna reglementsbestämmelsen. Med anledning af
en framställning i ämnet från järnvägsstyrelsen hade nämligen Kungl. Maj:t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
