Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PENSIONSVÄSENDET.
1. INLEDNING. 187« ÅRS PENSIONSKOMMITTÉ.
rågan oni beredande af pensionsförmåner åt personalen
vid statens järnvägar framträdde första gången för
omkring fyrtio år sedan.
Vid 1865—1866 års riksdag föreslog nämligen
riksdags-fu IImäktigen för Västernärkes domsaga K. G. Sköldberg
i en inom bondeståndet väckt motion, att ständerna måtte
inga till Kungl. Maj:t med anhållan att åtgärder vidtoges
»för bildande af en pensionsförening för tjänstemän och betjänte, anställda
vid våra järnvägar*.
Motionären ansåg detta lämpligast böra ske på det sättet, att nämnda
personal ålades att »genom afsältande årligen af en liten sparpenning,
hvar-till deras lönevillkor syntes lämna tillfälle, bereda sig utväg att pensionera
dem, som uppnått viss ålder».
Allmänna besvärs- och ekonomiutskottet, till hvars behandling motionen
öfverlämnades, afstyrkte emellertid densamma. Såsom motiv härför anförde
utskottet i sitt betänkande, att den meningen allt mer och mer böljat göra
sig gällande, att staten borde sörja för sina tjänares uppehälle äfven efter
den tid, då till följd af ålderdom deras förmåga att till det allmännas
båtnad uppfylla sina tjänsteåligganden i allmänhet kunde anses upphöra.
Riksdagen biträdde hvad utskottet framhållit och frågan förföll för
denna gång.
Vid 1869 års riksdag väcktes den till lif igen genom en motion i andra
kammaren af klockaren S. Rosenberg, riksdagsman för Norra Åsbo härad i
Kristianstads län.
Motionären, som ansåg att allmänna besvärs- och ekonomiutskottet vid
1865 års riksdag för afstyrkande af det då väckta pensioneringsförslagct
tillgripit ett skäl, »på hvars hållbarhet många förståndiga män redan då
tviflade och som numera icke lärer af någon kunna med hopp om
framgång försvaras», föreslog riksdagen att hos Kungl. Maj:t anhålla om
framläggande af förslag till en pensionsinrättning för personalen vid statens
järnvägar, »grundad hufvudsakligen på principen om vederbörandes
skyldighet att till inrättningen lämna årliga bidrag efter innehafvande
löneförmåner». I öfvervägande borde jämväl tagas, huruvida icke
telegrafverkets tjänstemän och betjänte lämpligen kunde blifva delägare i samma
pensionsinrättning.
Kammarens fjärde tillfälliga utskott, som beredde motionen, framhöll \
sitt betänkande — med påpekande af att hvarken statsjärnvägarnas eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
