Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
upplösas, följer icke, att hvarje enskild partikel
eller monade mister sin verkande kraft; så snart
de åter sättas i ett sådant förhållande till
hvarandra, alt de kunna verka på hvarannan, så verka
de ånyo, sammanfoga sig ånyo och utgöra en kropp.
Själen är en monade af högre rang, är en tänkande
monade, en tänkande kraft. Ehuruväl han skiljes
fråa kroppen, förlorar han dock icke sin förmåga
att tänka och att verka. Denna förmåga utgör
dess väsende, och att förlora densamma vore efter
min tanke, att tillintetgöras. Men annat är att
hafva denna förmågan och annat är att kunna
bruka den. Fastän själen efter skilsmessan från
kroppen behåller sin förnuftigt tänkande kraft,
månne ’ han derföre också behåller sin förnuftigt
tänkande verksamhet? Kan han utom kroppen,
skiljd vid dess organer eller verktyg, också utöfva
sin kraft, fortsätta sina tankar, sin medvetenhet,
hela sin förnuftiga verksamhet? En fråga, som i
sanning fordrar all vår uppmärksamhet; ty på dess
afgörande beror det om själen är odödlig eller ej.
Jag vågar ej afgöra något härutinnan; men skulle
erfarenheten få dömma, så förekommer det mig, att
den här mera talar emot, än för själens odödlighet.
Mig synes, att själen i dess verksamhet helt och
hållet är bunden vid kroppen och hans organer,
att själen icke utan dem verkar eller kan verka.
Jag är ganska benägen att tro, att alla
mennisko-själar hafva samma egenskaper och samma
naturliga fullkomligheter, likasom de hafva samma
väsende, och att de i sin verksamhet endast modifi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
