Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äro loflige, oskyldige, värdige; jag ser då ingen
orsak, hvarföre de skulle öfvergifva själen fastän
själen öfvergifver kroppen. Skilsmessan ifrån
kroppen kan ej förändra själens natur. Vid denna
skilsmessa förlorar hon väl de känslor, som endast hafva
sin upprinnelse ifrån de grofva sinnliga organerna;
men hon omskapas derföre icke; hon mister
derföre icke sina naturliga förmögenheter, begär och
böjelser; ty de hafva sitt säte icke i kroppen, utan
i sjelfva själen. Den upprigtiga, innerliga, ömma
och förnuftiga kärlek, som finnes emellan vänner,
är icke grundad på sinnliga känslor eller på
gemensamma jordiska fördelar. En sådan kärlek måste
försvinna vid skilsmessan ifrån kroppen och ifrån
jorden. Nej, den är grundad i
själsöfverensstämmelsen, i likheten af tänkesätt, begär, samfäldt
eftersträfvande till varaktig lycksalighet. Det är ock
endast om sådana vänner, hos hvilka en dylik
själsharmoni eger rum, som jag här talar. Skulle väl
denna kärlek utplånas ur själen, fast hon skiljes
från kroppen? Af själens natur kan man icke
härleda en sådan tanke; själens natur leder oss
snarare att tänka tvärtom. Låt oss nu föreställa oss
tvänne vänner; den ene skall skiljas ifrån jorden,
den andre stannar qvar; den förre sörjer vid
åtanken på denna skilsmessa, han tillfredsställer sig
genom hoppet om en tillkommande förening, han
önskar, att denna förening snart matte nalkas;
hvad menar du, min vän! skulle icke denna
längtan, detta hopp, denna önskan följa själen åt, då
hon går öfver in i andarnas verld? Skulle denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
