Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
längtan, detta hopp, denna önskan öfvergifva
själen mera, än alla hennes öfriga oskyldiga begär,
som icke hafva sitt ursprung i sinnligheten allena?
Alltingen måste själen vid kroppens död förlora all
sin kärlek för efterlemnade vänner, eller ock måste
hon känna hos sig önskan att åter förenas med
dem; ty denna önskan är grundad i kärlekens och
vänskapens natur; det förra lär du knappt antaga;
denna kärlek vore då ej upprigtig och om en
sådan kärlek talar jag icke; du måste således antaga
det senare, nemligen, att önskningen om
återförening med efterlefvande vänner åtföljer, tillika nled
kärleken till dessa vänner, själen in i hennes nya
tillstånd. Men, min vän! en ofullkomnad önskan,
då den är förnuftig, oskyldig och rättvis, är alltid
en brist på lycksalighet, likasom uppfyllandet af en
sådan önskan är en ny tillväxt i glädje; skulle då
Skaparen neka de frälsåde själarne all den
lycksalighet, som de kunna emottaga? Skulle han icke
åt dem uppfylla en önskan som i sig sjelf är så
loflig, så oskyldig; en önskan, hvars fullbordan gör
dem lyckligare, och som, i fall hon icke
tillfredsställes, minskar deras sällhet? O, min vän! om
denna önskan icke skulle en gång blifva
fullkomnad, så ville jag ej önska mig att ega vänner här
i verlden, eller ock önskade jag att minnet af dessa
vänner måtte vid kroppens död alldeles utplånas ur
min själ; det senare är icke möjligt, enligt hvad
jag tillförene har bevisat, således måste jag önska
mig det förra, jag måste önska att aldrig hafva
känt vänner. Du torde saga, min vän! att vänskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
