Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XI. Till östra Samara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hunnit anlända, ocli vi äro färdiga att mot natten begifva oss
i väg öfver stcpperna. För hvar och en af våra tvonne slädar
iiro spända tvenne små, magra och lurfviga hästar i enkelt
.spann efter livarandra. Deras eländiga utseende är ej egnadt
att inge förhoppningar om rask skjuts. Jag fick likväl
snart erfara, att skenet härvidlag bedrog. Slädarne voro
mycket korta och af primitiv konstruktion. De hade inga
säten, utan användes i dessas ställe mindre ömtåligt bagage.
Seldonen voro en artistisk anordning af rem- och repvirke,
och den främste hästen hade den oundvikliga »duga» eller
höga ryska selbogen, vid hvilken hängde två stora klockor.
Himlen är klar, och stjernorna sprida sitt matta sken utöfver
•de hvita stepperna i den kalla vinterkvällen. Sedan vi
passerat den täta skogen på Samaraflodens norra strand, befinna
vi oss ute på den ändlösa steppen. Föret är ypperligt, vädret
friskt och härligt, och de små lurfviga hästarne galoppera i
rask fart, under det de stora klockorna ringa takten. Vi äro
Tid det bästa lynne, och grefve Tolstoys berättelser om de
nomadstammar, som fordom ströfvade omkring på dessa
stepper, och deras hjeltemodiga kamp för sin frihet och
sjelfständighet, bidrogo i icke ringa mon att göra denna nattliga färd
högeligen intressant. — Vid midnattstid stanna vi i en by
och taga in hos en mushik, med hvilken grefve Tolstoy är
bekant. Han är en af de mest hyfsade mushiker, jag har
träffat; hans stuga är försedd med trägolf och vittnar om en
högre grad af snygghet och välmåga, än hvad man är van att
finna hos ryska bönder. Sedan vi trakterats med té och
rågbröd, gå vi till livila på filtar, hvilka vi utbreda på golfvet.
Den från taket hängande lampan brinner hela natten. Vårt
värdfolk är ortodoxt och korsar sig flitigt framför helgonbilderna,
som stå i en »boshnitxa» (ett litet helgon skåp med glasdörr)
i vrån midt emot ingången till stugan. Då vi på morgonen
skola tvätta oss, kommer värdinnan och häller vatten öfver
våra händer, ett bruk, som hör till den ryska gästvänligheten,
likasom fot-tvagningen hörde till den orientaliska.
Vi fortsätta nu färden i ypperligt väder och före öfver de
snöhöljda stepperna, hvilka börja blifva kuperade, i samma
mon som vi närma oss Uralbergen, hvilkas utsprång sträcka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
