Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Bönderna och deras vårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytterligt misstänksamma ocli skygga gent emot
herreklassen ådagalade de i sitt förhållande till hvarandra inbördes
on ärlighet och pålitlighet samt en sjelfuppofirande
hängifven-het lor sina kommuners intressen, som bildade en skarp
kontrast till de högre klassernas korruption. De bibehöllo under
den ytliga iorinkristendomens omhölje en mängd hedniska
tänkesätt och vanor, men de ådagalade i sina originella
rättsbegrepp och sin moral ett djup af praktisk visdom, som våra
professionella rättslärde och sainhällsbcvarare ännu icke
uppnått.
Det ¿ii* från tiden för dessa banbrytande mushik-iovsknves
offentliggörande af sina forskningsresultat som den
demokratiska rörelsen i Ryssland leder sitt ursprung. Sedan dess
hafva tusentals män och kvinnor bland den högre klassen
»gått till folket» för att lära känna dess lif och draga sitt strå
till igenfyllandet af den klyfta, som gapar mellan mushikernci
oeh den bildade klassen. Många af dessa hafva äfven lemnat
högst intressanta och värderika bidrag till kännedomen om
olika sidor af musliikernas lif.
Alla tiders lärde, skalder och vise hafva med en mun
prisat jordbruket såsom mest egnad t att utbilda ett både i
kroppsligt och andligt afseende sundt och kraftigt slägte.
Ryskc mushikernci hafva alltid icke blott arbetat på jorden,
utan äfven, åtminstone i sin uppfattning, varit jordegare.
Trenne århundraden af slafveri hafva icke försmått utplåna
ur deras medvetande denna nedärfda föreställning.1) Desse
x) Enligt ryska böndernas uppfattning om jordbesittningsrätten —
hvil-ken uppfattning äfven var rådande bland alla vesterländska folk, innan de
händelsevis föllo offer för någons eröfring — betraktas jorden, livilken är
lika nödvändig för alla, men livilken ingen producerat, icke såsom egendom
i vanlig mening utan såsom en gemensam tillhörighet, och hvartill
besittningsrätt endast tillkommer den, som för tillfället bearbetar jorden; när han
upphör att arbeta den, upphör äfven besittningsrätten. Uttrycket »vår jord» i den
ryske bondens mun inbegriper d dr för sammanfattningen af den jord, han för
tillfället innehar, vare sig det, enligt en senare lagstiftning, är hans enskilta
»lagliga» tillhörighet, bykommunens egendom, jord arrenderad af godsegarne,
eller den jord han arbetar åt godsherrarne; m. a. o. arbetet utgör grundvalen
för besittningsrätten. — Då lifegenskapen infördes, och hälften af odlings
-jorden tillika med de 23 millioner människor, som bodde på densamma;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
