- Project Runeberg -  Från det hungrande Ryssland /
459

(1893) [MARC] Author: Jonas Jonsson Stadling With: Gerda Tirén, Johan Tirén - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Bönderna och deras vårdare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lifegne, som voro tvungne att utan ersättning odla sina herrars
jord, innehade alltid en jordlapp, som de odlade för egen
räkning. Till namnet hörde visserligen älven denna jord,
likasom dess innehafvare, till godsegarne, men sä kraftig var
sedvanan, att godsherrarne sjelfva hade nästan förglömt, att de
hade någon rätt till böndernas jord.

Vi halva redan i ett annat sammanhang beskrifvit
mir-inrättningens yttre konturer. Vi vilja här tillägga några
anmärkningar rörande den betydelse, den haft och har. Enligt
lag åtnjuter miren ännu en betydlig grad af
sjelfbestämnings-rätt. Den afgör kommunens ekonomiska angelägenheter,
såsom jordens och skatternas fördelning o. s. v.; väljer byäldste
och bykretsäldste, livilka åtminstone till namnet stå under dess
kontroll; och bykretsen eger dessutom rättighet att å allmänt
möte välja de tio s. k. bykretsdomarne, livilka alla måste vara
bönder samt medlemmar af någon mir. Denna bondedomstols
jurisdiktion är ganska vidsträckt, omfattande alla civila och
många kriminala mål. Dessa domstolar äro icke strängt
bundna vid den officiella lagboken, utan skipa de ofta
rättvisa i enlighet med böndernas nedärfda rättsbegrepp och
sedvanor. Dessa bondedomstolars förhandlingar och utslag sprida
ett intressant ljus öfver böndernas uppfattning af juridiska
frågor. Enligt böndernas föreställning har t. ex. den enskilde
ingen uteslutande rätt till jorden, hvilken är allas gemensamma
egendom. Hänvisande till hvad vi redan på annat ställe, vid
beskrifningen af miren, påpekat rörande denna sak, vilja vi
här framställa några drag af böndernas uppfattning rörande
vissa rättsfrågor, såsom lösegendom, arfsrätt och civilrätt
i allmänhet, hvilken företer åtskilliga märkliga
egendomligheter. Hvad som härvid i första rummet ådrager sig vår

småningom blefvo adelns egendom, var det mindre svårt tor bönderna att
finna sig i sitt slafveri än att begripa den lag, enligt hvilken jord utskiftades
till sådana, som ej plöjde den. De bibehöllo den föreställningen, att det
blott var genom en tillfällig orättvisa som jorden beröfvats dem — de skulle
nog en dag få igen den, då »lille far» i Petersburg liek veta, hur det hängde
ihop. ->Mi vashi^ zemlja ncisha», vi äro edra, men jorden är vår, sade
bönderna till sina herrar. Denna till ordspråk vordna fras uttrycker i fyra ord
böndernas uppfattning af sin ställning under lifegenskapen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:51:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sjhungryss/0464.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free