Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXXI. Bönderna och deras vårdare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppmärksamhet är, utt bland bönderna, hos livilka det
pa-triarkaliska föreställningssättet är så starkt, och blodsbanden
hållas i så stor helgd, slägtskap likväl icke berättigar till arf.
Don enda grundval, pa h vilken eganderättcn b vilar, är det
personliga arbetet. Vid algörandet af alla tvister om
besittningsrätt, är det arbetsrätten, som enligt böndernas bäfdvunna
åskådningssätt, afgör. ’fröts den vördnad, man skänker en
döendes sista vilja, annuleras likväl testamentet både af miren
och domstolen, i händelse den klagande parten är känd för
Hit och arbetsamhet.
Vid all utskiftning af egendom, vare sig lös eller fast, är
det arbetet och icke slägtskapen, som afgör. Om t. ex.
adopterade barn lefvat och arbetat i en familj under tillräckligt
lång tid — en tio år eller så —, erhålla de fullkomligt lika
rättigheter med bröstarfvingarne, under det att en laglig son
i familjen uteslutes derifrån, om han ej tagit del i dess
gemensamma arbete — alt detta i rak strid mot den civila lagens
bestämmelser såväl i Ryssland som i de vesteuropeiska
länderna. Detsamma gäller i fråga om kvinnans rättigheter.
Den ryska lagen berättigar kvinnan till endast Vm af
familje-arfvet. Böndernas sedvanerätt innebär ingen sådan
begränsning; kvinnan behandlas i alla afseenden lika med mannen.
Alldenstund arf srätten grundar sig endast på arbetet, göra
bönderna vid utskiftande af arf ingen åtskilnad mellan lagliga
och icke lagliga hustrur. Af intresse är äfven att anmärka,
att mannen ärfver hustruns egendom endast i det fall, att de
sammanlefvat tillräckligt länge — omkring 10 år —, annars
återgår hustruns egendom till hennes föräldrar.
Denna grundsats om arbetet såsom grundvalen för
egande-rätten framträder äfven vid böndernas afgörande af sina
rätts-tvister. Om t. ex. en man besått ett stycke af sin grannes
åker, skulle han enligt den allmänna lagen frånkännas all
delaktighet i den blifvande skörden; men ehuru de ryska
bönderna hålla lika strängt på faststälda gränser som andra
jordbrukande folk, skulle de i ett sådant fall som det ofvannämda
fördela skörden mellan båda parterna: har förbrytaren besått
den andres jord ovetande, behåller han hela skörden och
betalar arrende å jorden samt ett litet belopp derutöfver; har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
