Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkade på bankväsendet och föranledde en krasch, som
1894 och 1895 kostade staten många tiotal millioner
kronor och hvars efterverkningar ännu ej äro
öfver-vunna.
Af den senare delen af programmet synes ej stora
spår. Hela antalet själfständiga »farmare» utgjorde
1901 ej fullt 30,000 personer. Deras antal hade
under hela föregående 5-års-perioden ökats med endast
omkring 300 årligen.
Den ofvan anförda folkräkningen af 1901 angifver
antalet farmare till 28,337, boskaps- och fåruppfödare
till 3,220, handelsträdgårdsmästare till 895,
blomsterodlare m. m. till 2,388, mejerister (dairy farmers) till
4,702, fruktodlare till 345, vingårdsägare 29,
höns-gårdshållare till 159, innehafvare af bigårdar 35 samt
34 andra. Tillhopa utgjorde alla dessa, hvilkas
verksamhet nödgade dem att innehafva land, 40,144
personer.
En ännu nogare bild af verkningarna af den nya
lagstiftningen erhåller man, om man jämför antalet
ägare af produktivt land, sålunda äfven af betesjord,
utom städer och byar, med undantag af trädgårdar och
täppor under 2 hektar, hvilket antal utgjorde år 1892
39,000, samt tio år senare ej fullt 44,000. Ökningen
var sålunda 5,000. Föregående 10-årsperiod hade
ökningen varit 8,000.
Sålunda visa de officiella siffrorna en utveckling
som här har hämmats i följd af lagstiftningen i
förhållandet 8 till 5.
Under år 1906 utbjöds till kronan 222 egendomar
om tillhopa omkring 600,000 hektar. Häraf inköptes
8 om tillhopa 4,000 hektar. Alltsedan 1892, då lagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
