Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Vår hjälte finner att kryssningen ej är så trevlig som han föreställt sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 146 -
att göra sig en glad dag; de hämtade sålunda upp
några krukor vin och tömde dem så grundligt, att
de snart alla lågo djupt insomnade på däck,
undantagande rorgängaren, som kunde fullkomligt
urskilja sextiofyra i stället för trettiotvå streck på
kompassen, varför han sålunda borde styra ändå
noggrannare. Det var lycka, att vädret var vackert, ty
då rorgängaren icke längre kunde hålla, ögonen
öppna och önskade bliva avlöst, fann han sina kamrater
så medtagna av ansträngningar, att det var honom
omöjligt att få dem vakna. Han gav dem visserligen
en och annan puff under revbenen, men förgäves,
varför han fann sig och gjorde som de andra; inom
tio minuter skulle man för att väcka honom behövt
använda lika många puffar under revbenen, som han
givit samtliga sina kamrater.
Skeppet fick därför helt och hållet sköta sig självt,
och som det icke visste, vart det skulle gå, gick det
kompassen runt större delen av natten. Mesty hade
delat av vakten, Jack hade hållit ett tal, och
besättningen hade lovat allting, men vinet hade stigit dem
upp i huvudet, varifrån minnet givit sig på flykt.
Mesty hade gått ned med Jack att undersöka
kajutan och hade i kaptenens hytt funnit fjorton tusen
piaster i påsar. Man beslöt att ingenting nämna
härom för besättningen, inlåste pengarna och allt, som
fanns av värde, samt uttog nyckeln. Därefter satte
de sig vid bordet, och efter en stunds samspråk var
det icke att undra på, att Jack lutade sin panna mot
bordet och somnade. Mesty höll ännu någon stund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
