Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Ödets växlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ 229 -
för om i halmen, gäspade, sträckte på sig och
vaknade. Gascon kände en häftig smärta i axeln.
- Easy, ropade han, i det han reste på sig och
skakade av halmen. Vakna upp och rör på er.
Jack reste på sig och stirrade på Gascon.
Vagnskorgens sidor voro så höga, att de ej kunde se över
dem; de gnuggade sig i ögonen och sågo på
varandra.
- Tror ni på drömmar? frågade Jack; jag hade
en mycket besynnerlig dröm i natt.
- Jag också, svarade Gascon. Jag drömde, att
vagnen av sig själv rullade ut i havet och satte av
rätt mot vinden till Malta. Nå, vad drömde ni,
Jack?
- Jag drömde, att vi vaknade och befunno oss
i samma by, dit speronaren hörde, att man
upptäckt förstäven därav bland klipporna, funnit och
igenkänt en av våra pistoler; man grep oss och
påstod, att vi drivit i land med båten, varefter de
frågade oss, vart besättningen tagit vägen; de höllo
just på med att fängsla oss, då jag vaknade.
- Er dröm är nog sannolikare än min, men
likväl tror jag ej, att vi behöva frukta, att den går i
fullbordan. Det är emellertid bäst att ej dröja här
för länge, och när jag tänker på saken, tror jag det
vara lämpligt, att vi ännu mer riva sönder våra
kläder; för det första komma vi därigenom att se ännu
ömkligare ut och för det andra blir det ett giltigt
skäl att på första, bästa ställe utbyta dem mot
landets dräkt, varigenom vi kunna fortsätta vår resa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
