Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 19. Ödets växlingar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 230 -
utan att väcka misstankar. Ni vet, Jack, att jag
talar ganska bra italienska.
- Inte har jag något emot att riva sönder mina
kläder, efter som ni så vill, men låt mig nu få er
pistol; jag vill kratsa ut skotten och ladda ånyo.
Patronerna måste säkert vara våta.
Då de laddat pistolerna och sönderrivit kläderna,
reste båda kadetterna sig upp i vagnen och sågo sig
omkring.
- Vad tusan är detta, Gascon? I natt voro vi
nära invid stranden och mitt i en by; men var äro
vi nu? Ni har drömt riktigare än jag, Ned, ty
vagnen har verkligen gjort en kryssning.
- Då måste vi hava sovit som kadetter, svarade
Gascon, men den kan ej ha kört långt. Någon god
ande har säkert flyttat oss till det inre av landet för
att frälsa oss från besättningens släktingar, som ni
drömde om.
Speronaren hade, som de sedan fingo veta, seglat
från samma hamn, till vilken de kommit om natten
och där de lagt sig i vagnen. Vraket hade blivit
funnet och igenkänt, och invånarna trodde, att
skepparen och hans folk omkommit under stören. Hade
de funnit våra kadetter och frågat dem, är det icke
osannolikt, att misstankar mot dem skulle uppstått,
varav utgången kunde blivit sådan, vår hjälte drömt.
Men, som sagt, en särskild försyn vakar över
kadetter.
Vid närmare iakttagelser funno de, att de voro
på en öppen plats, som synbarligen begagnades att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>