Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
för inte; han ä, nä gu’ inte qvickare an säla han
skjuter. Göran måtte ha blifvit smittad å hans
dumhet.”
Han stod der bredbent med händerna i
byxorna och hufvudet något nedlutadt; det syntes
tydligt, att han fått något särskilt att tänka på.
Några ögonblick stod han så, men rätade
derefter hastigt upp sig och lemnade rummet.
Utkommen i förstugan, stack han försigtigt ut
hufvudet och såg sig omkring, men drog det hastigt
tillbaka, då han hörde sitt namn nämnas ej många
steg ifrån sig. Några ögonblick stod han stilla
med örat vändt utåt och hörde nu, hur de mot
berget klapprande stegen aflägsnade sig, och hur
rösterna så småningom bortdogo. Nästa
ögonblick hade han lemnat förstugan och smög sig
försigtigt efter. Men nu trängde rösterna åter
fram till honom, och han hörde Göran säga: ”Om
ja’ skulle göra än ett springan’e bort till båten...
Ja’ tyckte rikti’t dä va, som om någon rört
sej under segelt.”
”Åh, bry dej inte’ om dä, utan laga hellre,
att vi kommer härifrå’, å dä i rappet ända. Seså,
kom nu! Skyndar vi oss, så hinner vi kanske
opp dem.”
”Nå, så kör då; men ja’ tror ändå... ”Här
bortdog rösten, och Håkan hörde, hur de tunga
sjöstöflarne klampade mot däcket; ögonblicket
derpå började det att gnissla i blocken,
hvarunder storseglet kröp upp efter stormasten. En
kort stund derefter voro alla segel uppe, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
