Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mindre högröstadt än förut. Detta undföll ej
Erik; han gick sålunda ett par steg utåt golfvet
och närmade sig dörren . . . ”Öfver halflott bju’r
ja’ inte; vill du ta dä, så slår vi till.”
”Nå, så kör då, men ett förord gör ja’: lite’
handpenga’, hva vi kan komma öfverens om, ska
du ge mej, när vi börjar å dikta [1] båten. Börta
behöfver å ha lite’; ho har ha’tte’t för dåli’t e’
ti’ bortåt.”
”Åh, ja’ inte sämre än du; den ene da’n har
gått efter den andre, å smuler’a har kommet,
Gu’ vet hvarifrå, men kommet har di”, inföll
systren.
”Nå, dä får ja’ väl gå in på då ... men mycke’
får dä inte bli... Jaså, inte mer; nå, dä går ja’
in på... I nästa vecka börjar vi å dikta båten.
Välkommen då! ... Ajöss nu!”
Ögonblicket derefter hade han lemnat stugan,
och de båda syskonen hörde åter de tunga
stegen utanför; ljudet af dessa aftog emellertid efter
hand och hade slutligen bortdött. Börta och Hå,
kan sutto och lyssnade, men när det blifvit tyst,
möttes deras ögon, och de började skratta.
”Nu va han rädd, ska ja’ säja”, sade Börta,
uppstigande, i det hon såg ut genom fönstret och
utåt fjorden, på hvilken båten med fulla segel
höll upp mot wallerölandet.
”Ja, han hade inte varit så mä’görlig annars.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
