Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Storsjöfiskaren från Wallerö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Så ja’ bär mej till”, sade hon med blossande
ansigte, men tillade derefter, som det tycktes,
helt lugn: ”då får den norska jänta, ”gale mej”,
som di säjer derinne, händera fulla för att hålla
reda på den slarfven... Inte ville ja’ göra’t, dä
vet ja’.”
Det flög ett leende öfver de flestes ansigten,
under det de utbytte ett menande ögonkast, ty
alla visste, att Gunhild mer än gerna skulle
åtagit sig detta besvär, om hon fått, ty äfven hon
hade varit ”läskamrat” med Håkan, och hade
sedan denna tid varit kär i honom, ett
förhållande, som hon dock sökte dölja, både derför, att
brödren såg det med sneda ögon, och emedan
hon ej ville stå som den besegrade gentemot
Klara, hvilken var den, som ensam inkräktade
Håkans hjerta. Nu hade hon emellertid låtit
öfverraska sig; en förlägen tystnad uppstod, och
det väntade nöjet höll på att glida dem ur
händerna; man satt några ögonblick och såg på
hvarandra. Klara blef den, som bröt tystnaden.
”Nå ska du inte tala om, att Erik också
skaffat sej e’ fästmö inne i Norge? Så säjer di, å ja’
för min del tycker, att dä ä ingen da för bitti.”
”Nej, inte som ja’ hört... Han har si’
käresta här i skärgårn, säjer di... Har ingen hört
hvem dä kan vara?” frågade Ingrid med
skälmaktig mine.
”Jo, somli’a säjer, ho ä ifrå Gullholmen;
andra, att ho ä ifrå Wallerö. Ja’ undrar, hvilket
som ä dä rätta?” menade en.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
