Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
”Ja, det är märkvärdigt, hvad inbillningen
kan uträtta”, inpassade gästen; ”jag liar också
några märkliga historier i den vägen, som jag
ska tala om en annan gång . . . Men hur var det?
Du hade ju en dräng, som var ett riktigt
slug-hut vud? Af honom hade du väl nytta?”
”Ja, det tror jag, det! . . . Det är väl gamle
Nils, du menar? Ja, det var mig en påbittig fan!
Han förstod riktigt att dra’ snokarne vid näsan
— och se’n skratta ut dem. Särskilt mins
jagen gång, när han lurade en sådan der rätt
grundligt, och det på ett sätt, som hin onde knappt
hade kunnat hitta på! Jo, det var på det viset,
att jag en gång hade fått en last siden. Det
handlade om bortåt femtitusen *), som nog gått
i putten, hade han ej funnit på råd. Under
ilandtagandet fick jag höra, att kustbevakningen
fått nos om saken, hvarföre jag i största hast
lagade, att jag fick det undanstucket i en gammal
nedrutten sjöbod, som i många år stått obegagnad,
och som ingen skulle tänka på — hon låg ändå
vid Skeppsholmsränna. Der fick det ligga på
guds försyn några dar, under det att snokarne
som ifrigast genomströfvade andra trakter.
Lyckligtvis kommo de ej åt det hållet, men äfven
om de gjort det, så hade de nog ej tänkt på det
gamla rucklet, som, minsann, ej såg ut som något
magasin. Men när den tiden var gången, kunde
det ej få ligga der längre utan måste hemtas
Plåtar; man räknade mest i sådana eller daler.
Tre plåtar, sex daler gingo på riksdalern.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
