Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1. Inledning.
I dagligt tal torde ordet »svamp» väl i allmänhet
beteckna tvenne slag av föremål: tvättsvamp och svamp
som man äter, och måhända ännu i denna dag det senare
begreppet sättes lika med champinjonen. Betrakta vi
dessa olika slag av svamp från en annan synpunkt än
den praktiska, så finna vi att naturvetenskapen inrangerat
tvättsvamparna eller spongierna inom djurriket, då det
däremot är inom växtriket vi ha att söka »champinjonerna».
Det är också med närmare eller fjärmare släktingar till
dem vi i det följande skola sysselsätta oss. Botaniken
innefattar nämligen i begreppet svampar (fungi, på franska
champignons) en hel klass av organismer lika oändligt
växlande till form och levnadssätt som de äro oändligt
talrika. De vanligaste ätliga svamparna (sålunda även
champinjonen) räknas till hattsvamparna, av vilka vi i
det följande behandla ett par exempel, och dessa utgöra
endast en jämförelsevis fåtalig grupp inom denna klass.
En annan sådan grupp är t. ex. mögelsvamparna.
Till sitt levnadssätt avviker ofta den ena svamparten i
hög grad från den andra. En sådan genomgripande
olikhet finna vi sålunda i det underlag på vilket svampen
växer. De nyss nämnda svampgrupperna upptaga i
allmänhet sin näring ur ett dött substrat, under det andra
svampar angripa levande föremål, djur och växter, hos
vilka de förorsaka ofta elakartade sjukdomar. Bekanta
sådana sjukdomar torde mjöldrygan på rågen vara, lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
