Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Parasitsvampar - 1. Parasiter på sädesslag - a) Rostsvampar - b) Sot- eller Brandsvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PARASITSVAMPARNA 27
äro nästan oemottagliga för smitta. På Svalöv har genom
korsning uppdragits en ny sort, extra square-head II. Om
denna yttrar lektor Henning, sedan han framhållit, att den
är vinterhärdig, styvstråig, på Ultuna nästan lika tidig som
lantvetet, nästan immun mot gulrost samt rikt givande:
»Om denna sort fortfarande håller, vad den lovat, så kan
man säga, att gulrostfrågan i vårt land, praktiskt sett,
är löst.»
Även den mindre sädesrosten (Puccinia rubigo
vera), numera även uppdelad i flera arter, har visat sig
mindre farlig för en del sädesslag än för andra.*
b) Sot- eller Brandsvampar. Lika allbekant som
sädesrosten torde sot eller brand i säden vara, och
måhända drar densamma ännu mera allmänna
uppmärksamheten till sig, då den sjukdom vi känna under detta namn
vanligen angriper sädens fruktifikativa del, som fylles av
de svarta pulverformiga spormassorna, varigenom de sjuka
sädesstånden redan på långt håll avsticka från den
omgivande vegetationsmassan. De flesta sotsvamparna
tillhöra släktet Ustilago, och på våra sädesslag uppträda ej
mindre än fem arter, som förr förenades under ett enda
namn: Ustilago segetum. Gemensamt kännetecken för
alla arterna är att deras förökningsorgan, sporerna,
utvecklas i fruktämnet och förr eller senare fullständigt
fylla detta.
Hos en del förstöres eller förtäres sädesfruktskalet,
så att sporkropparna ligga öppna och bliva lätt tillgängliga
för vinden. De benämnas också flygsot eller naket sot;
en art sådan sot finnes på korn (bild 6; a ett kornax
angripet av flygsot, b axspindeln, sedan vinden bortfört
svampsporerna, c groende spor), en annan på vete. Sporerna
* I K. Lantbruksakademiens Handlingar finnes i n:r 3 år 1909
en utmärkt uppsats över nu berörda förhållanden av den
framstående kännaren på växtsjukdomarnas områden, lektor E. Henning:
»Våra viktigare lantbruksväxters disposition för och immunitet
gentemot parasitsvampar.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
