Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Parasitsvampar - 1. Parasiter på sädesslag - b) Sot- eller Brandsvampar - c) Mjöldrygan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
34 SÄDESSIAGENS SJUKDOMAR
mera ej så vanligt som förr, men där den uppträder, torde
den till sina verkningar vara skadligast, då ända till 75 Æ
av sädesstånden kunnat vara angripna.
c) Mjöldrygan (Claviceps purpurea). Denna svamp
är allmänt bekant genom den form, under vilken den på
eftersommaren och på hösten uppträder å sädesaxen.
Huvudsakligen är det rågen som angripes, men även vete och
korn äro utsatta för sjukdomen, liksom en del vilda
gräsarter. På de sjuka rågaxen uppträda mellan de friska
kornen och ofta utskjutande betydligt längre än dessa
långa cylindriska, något refflade och kantiga bildningar av
gråsvart eller mörkt violett färg (bild 8, a). Dessa
bildningar ha åstadkommits av svampens mycelium, som börjar
utvecklas i fruktämnet och sedermera fullständigt intager
sädesfruktens plats, så att innanför skalet ej finnes något
spår av denna. Vi ha sålunda här ett exempel på
kompakt myceliemassa av ganska tät byggnad, och vi kalla
denna ett sclerotium. För svampens utveckling och bestånd
är detta av synnerligen stor betydelse, då det är medelst
detta, som svampen övervintrar. Sclerotierna avfalla vid
sädesmognaden eller skörden på marken, åtminstone ett stort
antal, under det att en del tillsammans med säden införes
i ladan. Om dessa senare medfölja vid utsädet, utvecklas
de på samma sätt som de å marken kvarliggande. Från
sclerotiets yta utväxa fram på våren längre eller kortare
skaft av violett eller rödaktig färg, vilka i spetsen bära
ett kulformigt rödfärgat huvud (bild 8, b).. På dessa
klotformiga huvuden märkes ett stort antal punktformiga svarta
upphöjningar; varje sådan upphöjning visar ingången till
ett kruklikt hålrum (perithecium, bild 8, c), som är fyllt
av ett antal avlånga cylindriska sporsäckar (bild 8, d), var
och en med 8 trådformiga sporer (bild 8, e). Genom en
särskild mekanism utslungas dessa vid spormognaden ur den
krukformiga behållaren och bortföras genom vinden. Denna
utslungning går så till, att vid mognaden sporsäckarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
