Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Parasitsvampar - 2. Svampar på rotfruktväxter - a) Potatissjukan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ÖM PARASITSVAMPARNA 41
kunde anses hindra smittans överförande medelst vinden,
det ena landet fullkomligt fritt från sjukdomen och visande
en frodig och livligt grön blast, under det det andra var
i hög grad sjukt. Den friska potatisen var den berömda
sorten »Magnum bonum», den sjuka benämndes av
trädgårdsmästaren »Liljekrantsare». Att den förra är mindre
emottaglig för sjukdomen än andra sorter, är ett i vår
lantbrukslitteratur ofta upprepat faktum. — Slutligen må
här en metod omnämnas, som särskilt i Schweiz vunnit
en mycket stor utbredning och som avser icke att befria
utsädet från smitta utan att bota själva blasten. Denna
metod består däri, att man medelst särskilt för ändamålet
inrättade sprutor överspolar potatisblasten med en lösning
av kopparvitriol och bränd kalk. Då dessa sammanblandas
med varandra, uppstår en kemisk förändring, så att
kopparoxid och kalksulfat eller gips bildas.
Kopparoxiden är olöslig och kalksulfatet svårlösligt i
vatten, så att efter den verkställda besprutningen en tunn
beläggning finnes kvar på bladen, vilken först efter långa
och starka regnskurar bortgår. Denna lösning benämnes
vanligen Bordeauxlösning, då den först användes i
närheten av denna stad för att motarbeta en med
potatismöglet närbesläktad svamp, som angrep vinrankorna. Den
bör vara 2—4 procentig, d. v. s. på 100 liter vatten 2—4
kg. kopparvitriol och lika mycket kalk. Sprutningen bör
ske genast, så snart en enda fläck på ett potatisblad visar,
att svampen är tillstädes, och upprepas 3 gånger under
en vegetationsperiod. I Schweiz sker detta i medio av
juni med en 2-procentig lösning, i juli med en 3-procentig
och slutligen i medio av augusti med en 3—4-procentig
lösning. Att denna översprutning är av ganska stor
betydelse visa följande siffror, som hämtas ur prof.
Erikssons flera gånger nämnda arbete.*
* Ett annat arbete att rekommendera, ehuru något föråldrat,
är: J. Eriksson, Om potatissjukan, dess historia och natur, samt
skyddsmedlen däremot. Stockholm. P. A. Norstedt & Söner, 1884.
Pris 1 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
