Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Parasitsvampar - 3. På trädgårdsväxter - a) Blåssvampar - b) Mjöldagg på rosor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM PARASITSVAMPARNA 49
av dessa tilhöra även samma grupp som den föregående,
i det att myceliét lever i grenarna och övervintrar. Det
är genom dessa svampars inverkan, som de s. k.
häzxkvastarna bildas. Dessa uppkomma därigenom, att alla
knoppar på ett av myceliet angripet skottparti utvecklas,
således även de, vilka under normala förhållanden skulle
bilda vad man i dagligt tal kallar sovande ögon.
Härigenom blir tydligen förgreningen betydligt rikare, de olika
skotten bli i allmänhet mindre, om också ett eller flera
starkare utvecklade huvudskott kunna iakttagas. Hela denna
bildning, som, isynnerhet då trädet är utan blad, till form
och utseende i ej ringa grad påminner om ett kråk- eller
skatbo, växer lodrätt uppåt i riktning från jorden. På de
sålunda angripna delarna utvecklas endast blad; det
kommer aldrig till blomning. På sådant sätt verkar svampen
hos fågelbärs- och körsbärsträd. Svamparna åstadkomma
således ganska stor skada, och sjukdomen sprides lätt till
hela kronan dels genom myceliet, dels genom de i
sporsäckarna bildade sporerna, som redan inuti dessa gro och
bilda ett oändligt antal konidier. Dessa fastna lätt på de
vid hösten utvecklade knopparna och på såriga delar av
stammen, där ju en riklig kådbildning äger rum.
Hos andra, till den andra gruppen hörande arter,
inskränker sig svampens verksamhet till själva bladen, som
ansvälla blåsigt (bild 15) och ofta bli krusiga i kanten.
Hos alla visar sig ett sammetsliknande överdrag, liksom
vid pungbildningen bildat av de tätt stående sporsäckarna,
som framtränga ovanom den sprängda hudens kuticula.
Det verksammaste medel man känner mot sjukdomen är
att så noggrant som möjligt bortskaffa de angripna
delarna och tillintetgöra dem.
b) Mjöldagg på rosor. Mjöldaggsvamparna tillhöra
en jämförelsevis artfattig familj, men de flesta arterna äga
däremot en oerhörd spridning och äro att räkna bland de
allmännast förekommande parasiterna. De uppträda mot
4. — Verdandis småskrifter. 66.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
