Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smålog lugnande. Därpå teg hon och väntade
stilla, till dess han hunnit hämta sig. Under tiden
granskade hon honom med sina eftertänksamma
ögon, det var en ståtlig äldre herre, gråsprängd
och något fet, icke utan en viss högerhållning,
som klädde. Hon beslöt att tycka om honom, och
han skulle tycka om henne, ty, tänkte hon,
om han vill kan han hjälpa till att ge oss rösträtt.
— Men vad vill fröken mig egentligen? frågade
slutligen baronen. Han hade nu hämtat sig så pass,
att han med en gest bjöd den besökande att sitta
ner.
— Jag skulle gärna vilja ha ett uttalande av
en representativ högerman, förklarade Pennskaftet,
om första kammaren och kvinnans rösträtt, nu vid
slutet av riksdagsperioden, förstår baronen.
— Skall fröken, med en ytterst oartig tonvikt på
fröken, göra en politisk intervju?
— Jag har övat mig på andra kammaren, som
baronen kanske har sett i min tidning de sista
dagarna, sade Pennskaftet litet torrt.
— Förstår sig fröken på politik då? frågade
baronen, som ingen aning hade om Pennskaftets
intervjuserie i Frisinnade Morgontidningen.
— Nej, gör baron? slapp det ur Pennskaftet,
hon blev dödligt förskräckt i detsamma, men
mannen var tydligen alldeles för mycket förvånad för
att bli ond.
— Jaså, fröken skriver i tidningar, sade han
och gjorde sig god tid.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
