Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utan att bry sig om att fröken Adrian till slut
märkte det och reagerade.
— Vad tror du kan vara förklaringen till hennes
uppförande? viskade hon darrande av vrede till
Anna Gylling, som satt i närheten. Är det hennes
manfolk, som varit så få och fåniga?
— Det är just likt en liten bortskämd flicka som
du att genast komma med det, viskade Adrian
tillbaka. Så lätt löser du nog inte den gåta, som bor
i det Adrianska psyket.
— Det kan hända, att jag är en liten bortskämd
flicka, och jag misstror alltid dem, som är sedliga
med flit, envisades Pennskaftet.
— Det ligger nära till hands, svarade Anna, men
på bottnen av deras oklara själar under all
avundsjuka och viktighet ligger nog en aning om att där
är en av kvinnopsykets landvinningar genom
århundraden, som inte får förloras. De vill till varje
pris vara rena.
— Herregud, vem vill inte det, sade Pennskaftet
otåligt, endast man tänker inte så mycket på sånt.
— Du är mycket duktig, Pennskaft, svarade
Anna, men du är fasligt ung. Ser du, nu Adrian,
nej, inte precis Adrian, ty hon är elak, men du
kan tänka dig någon med hennes uppfattning, som
är en präktig och älskvärd människa, godhjärtad
och allt vad du vill. Hon har lärt sig att vörda
formerna som de enda, som kan rymma ett
sedligt innehåll. De är för henne tecknet på den »höga
ställning som kvinnan alltjämt intagit vid mannens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
