Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min andra skapelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och huru Kapitolium såg ut.
Båd natt och dag, på Landet och i Staden
Sten var jag, lika härdad hvart jag gick;
Af hedens stubbar eller pelar-raden
Mitt öga lika glada intryck fick.
Jag såg den rike plundrarn gäcka nöden,
Och idogheten under lättjan slaf;
Jag hörde mina likars olycksöden,
Och, kall som marmorn, rördes ej deraf.
En timma lik den andra sågs försvinna;
I döda skrifter låg min hela verld;
Jag sökte ej att någons kärlek vinna,
Och icke någons kärlek var jag värd.
Med min af Vis jag skådade behagen,
Och trodde mig ej skapt att fängslad bli;
Du kom, Selina, och från denna dagen
Farväl mitt lugn, farväl Filosofi!
Jag såg dig, lik en Gudom från det höga,
Och af din känslas allmaktsfulla Blif,
Mitt kalla Jag i glansen af ditt öga
Förklarades till väsende och lif.
Då såg jag himlens blickar först i dina,
Då kände jag Naturen första gång;
Då båd jag högt till Venus Erycina,
Fick lif och älskade, fick själ och sång.
Så står, då natten öfver dalen dröjer,
Med lutadt hufvud Vestans unga brud:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
