Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Min andra skapelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Af solen helsad öppnas den – och röjer
På hvarje blad en stämpel utaf Gud.
Nu är mig lunden helig; dessa knoppar,
Af våren öppnade, förtjusa mig,
Och Näktergalens sång i skogens toppar
Och bäcken hvari skogen speglar sig.
Och ofta vid den bäck som Eken skygger,
Från stojet skilld, jag sitter lugn och glad
Och ett bevis för Skaparns allmakt bygger,
Andäktigt undersökande ett blad.
Nu såra uslas klagerop mitt hjerta,
Nu eldas jag för mensklighetens fred,
Som egen, känner jag en likes smärta
Och när en like gråter, gråter med.
Nu kan jag del i andras sällhet taga,
Likgiltigheten är ej till för mig;
Nu söker jag att hvar och en behaga,
På det jag äfven må behaga dig.
Nu skänker vänskapen en ny försköning
Åt hvarje njutning som naturen gaf:
Den blir i lifvets mödor min belöning
Och skall med tårar blomsterströ min graf.
Och denna nya skapelse som tände
Den själens eld, hvars gnista feltes mig,
Och alstrade begrepp dem jag ej kände,
Den, O Selina! var ett verk af dig.
Du gaf mig detta öma, milda hjerta,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
