Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Andra akten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och höra rosslet af hans sista suckar,
och lida tusen qval af sin förtviflan,
och dö, – och vakna för att åter lida.
(stannar och utbryter efter någon tystnad).
Ack! återger min hämd hvad jag förlorat?
Blir Jorund mera säll om Hilda lider,
Kanhända tvungen till ett hatadt band?
Nej, hopp om sällhet! hopp om lugna dagar!
J ären icke mer för Yngves son!
Allting är dödt; min kärlek endast lefver,
och tomheten, och qvalet! – Hilda! Hilda!
(sjunker ner, utmattad af sina känslors häftighet).
STARKADER.
Den vilda stormen är förbytt i smärta.
Nu väckom Ärans känslor i hans bröst.
J hjeltar utaf Asars ätt,
som jordens folk till lydnad tvungit
för vapnens lag och tapperhetens rätt,
och J, som deras hjeltevärf besjungit!
Från edra skuggors hem ur molnen stigen ner
till edra fordna fosterbygder;
Och lifven Yngves son med mod till samma dygder
som fordom lifvat er! –
De nalkas – Redan deras Barders harpor,
med ljufva toner, bryta nattens tystnad.
(Öfver Teatern sväfva Moln, hvarpå syn några af Ynglinga-ättens ällsta Konungar omgifne af sina Skalder).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
