Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
matt; de sköna lemmarne böjde sig till en hyila,
som ingen hvila var; den ena sjön efter den andra
slog öfver däcket, vinden pep i tågverket; ja ettpar
gånger syntes ångfartyget stå stilla och liksom be-
tänka sig, om det icke gjorde klokast uti att vända
om igen. Vattenkarafiner vch tallrickar, änskönt de
voro fastgjorda, darrade af skräck eiler instinkt.
Det var eft rasslande och knakande; hvarje plankai
skeppet jemrade sig och ’”Dolorés suckade så högt,
att det trängde genom skeppsdäcket; den fina, smi-
diga foten sträckte sig krampaktigt mob den tunna
brädväggen.
— — Ett skepp är dock en sällsam verld!
Till höger skiljer en planka oss från döden i böl-
Jorna, till venster kan en annan tunn planka dana
cherubsvärdet. Dolorés suckade, jag suckade också!
En hel natt lågo vi här och bokstailigen suckade
för hvarandra; — och böljorna dansade så, som Do-
lorés icke kunde dansa, och stormen sjöng, som jag
icke kunde sjunga, och under allt detta gick skeppet
sin kraftiga gång, tills. Kielerbugten omslöt oss och
så småningom den ena passageraren efter den andra
steg upp på däcket.
Jag omtalade för Dolores, hvilket intryck hennes
dans hade gjort på vår tids störste bildhuggare, jag
berättade henne om Bachant och Bachantinnan, och
hon rodnade och log: mig tycktes det ordentligen,
att vi dansade Fandango tillsamman på den gröna
slätten under de doftande akasierna. Hon räckte
))
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
