Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
känna vi oss upplyftade af den. Från kyrkan ström-
made folket ut på den stora platsen och tätt derin-
I till stod en liten marionettheater; träddockorna slogo”
sina hufvuden mot hvarandra och fäktade med de
stora armarna; dialogen blef applauderad, det var lif
och lustighet.
Under gatans höga alléer vandrade folk upp
och ned; musik och sång ljöd från de öppna caffé-
erna, jag tog plats i ett, der ett konstnärspar just
då lät böra sig.
Mannen var ful, ja vanskaplig aldeles som en
dverg, hustrun deremot var ung och vacker; hon
spelade harpa, han fiol, hans stämma var rik, det
I var den briljantaste bas, så klangfull och böjlig,
5 han sjöng med smak och känsla. Alla rundt om-
kring blefvo uppmärksamma, ingen läste mera i sin
tidning, ingen pratade med sin granne, ty man ha-
de ju sång att höra, och Italienaren har öra för
sång.
Jag märkte, att den unga qvinnan en gång såg
på honom med ett uttryck af mildhet, med ett så
vänligt leende, att det i deras hvardagslif förekom
mig som ett äfventyr, som om hon väl visste, att
hans fulhet blott var genom trolldom honom ådra-
gen, hans ädlare ”jag” uppenbarade sig ju i sången,
och under den ville den fula larven falla af, på det
att hon en gång skulle se honom ung och vacker,
| som hon sjelf var.
Alla gästerna gålvo det äkta paret en liten
LR TN
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
